Villkoren i den allmänna förordningen om de minimis-stöd
Stöd till ett företag som sammanlagt inte överstiger 200 000 euro under tre beskattningsår i rad och som även uppfyller övriga villkor i den allmänna förordningen om de minimis-stöd (kommissionens förordning 1407/2013) är av så liten betydelse, att konkurrenskriteriet och samhandelskriteriet inte är uppfyllda. Sådant stöd är inte statsstöd.
Innehåll på denna sida
Villkoren i förordningen
Den nuvarande förordningen gäller till och med den 31 december 2023.
Den allmänna förordningen om de minimis-stöd
Här är några av de mest centrala villkoren i förordningen:
Stöd till primärproduktion inom jordbruks-, fiske och vattenbrukssektorn omfattas inte av den allmänna de minimis-förordningen. För stöd till sådana verksamheter finns i stället sektorspecifika förordningar om de minimis-stöd.
Bearbetning och saluföring av sådana produkter kan däremot omfattas av den allmänna de minimis-förordningen, såvida inte något av följande gäller:
- stödbeloppet fastställs på grundval av priset på eller mängden sådana produkter som köps från primärproducenter eller släpps ut på marknaden
- stödet är kopplat till en skyldighet att dela stödet med primärproducenter.
Stöd till exportrelaterad verksamhet, både till medlemsstater och tredjeländer, omfattas inte av den allmänna de minimis-förordningen.
Om stöd ges till vägtransportverksamhet får inget de minimis-stöd användas för inköp av vägtransportfordon.
Stöd som är avhängigt av att inhemska produkter används framför importerade omfattas inte heller av den allmänna de minimis-förordningen.
Summan av allt de minimistöd till ett företag får inte överstiga 200 000 euro under en period om tre beskattningsår i rad räknat från beslutstillfället. Det innebär att för varje nytt de minimis-stöd som beviljas ska det totala beloppet fastställas genom att räkna ihop det de minimis-stöd som har beviljats företaget under tre beskattningsår i rad (inklusive det innevarande beskattningsåret).
När stöd ges till företag som utför godstransporter på väg för annans räkning gäller ett särskilt takbelopp om 100 000 euro.
Stöd är genomsynligt om det går att räkna ut det exakta stödbeloppet (stödandelen kallas även bruttobidragsekvivalenten) i förväg utan att värdera risk.
Stöd som ingår i bidrag och räntesubventioner anses vara genomsynligt de minimis-stöd.
Stöd i form av lån anses vara genomsynligt om det är garanterat av säkerheter som täcker minst 50 % av lånet och stödet har beräknats på grundval av den referensränta som gällde vid den tidpunkt då lånet beviljades. Stödmottagaren får inte vara i ett kollektivt insolvensförfarande eller uppfylla kriterierna för att försättas i kollektiv insolvens. Ett stöd i form av ett femårigt lån kan lämnas med ett belopp på maximalt 1 miljon euro (för ett tioårigt lån maximalt 500 000 euro).
Kapitaltillskott eller stöd som ingår i riskfinansieringsåtgärder, som tar formen av investeringar i aktier eller därmed likställt kapital, anses vara genomsynligt endast om det sammanlagda beloppet är lägre än takbeloppet för de minimis-stöd, se ovan. Även stöd som ingår i andra instrument ska betraktas som genomsynligt om instrumentet föreskriver ett takbelopp som garanterar att takbeloppet för de minimis-stödet inte överskrids.
Stöd i form av garanti anses vara genomsynligt om garantin inte överstiger 80 % av det underliggande lånet och stödet har beräknats på grundval av de säkerhetsavgifter som föreskrivs i ett tillkännagivande från kommissionen om hur statsstödsreglerna tillämpas på lån eller garantier. Andra metoder kan användas i en medlemsstat om de först anmäls till kommissionen samt har godtagits av kommissionen. Sverige har inte använt någon sådan alternativ metod. Ett stöd i form av femåriga garantier kan lämnas med ett belopp på maximalt 1 500 000 euro (för en tioårig garanti maximalt 750 000 euro). Stödmottagaren får inte vara i ett kollektivt insolvensförfarande eller uppfylla kriterierna för att försättas i kollektiv insolvens.
Allt offentligt stöd som betraktas som de minimis-stöd ska räknas samman. Andra typer av stöd räknas inte ihop för att fastställa takbeloppet. Andra typer av stöd än de minimis-stöd (exempelvis stöd enligt den allmänna gruppundantagsförordningen) påverkar alltså inte takbeloppet enligt förordningen.
De minimis-stöd kan påverka möjligheten att få stöd enligt andra statsstödsregelverk om båda stöden ges för samma stödberättigande kostnader. Om stöden ska täcka samma eller delvis samma kostnader finns särskilda regler om det (så kallad kumulering) i de regler som styr andra stöd än de minimis-stöd.
Utöver villkoren ovan finns det även vissa administrativa krav för att det ska vara möjligt att kontrollera att villkoren i förordningen är uppfyllda:
- Stödgivaren ska upplysa mottagaren om att det är ett stöd enligt förordningen.
- Det företag som får stödet ska intyga att företaget inte har mottagit fler de minimis-stöd som sammanlagt gör att stödtaket överskrids.
- Stödgivaren ska dokumentera att de har följt villkoren i förordningen och bevara dokumentationen i 10 år från den dag då stödet beviljades.
Lämna stöd enligt de minimis-förordningen som kommun eller region
Vi har mer information om att lämna stöd enligt den allmänna förordningen om de minimis-stöd på vår webbplats.
Hur en kommun eller region lämnar stöd enligt de minimis-förordningen
Exempel på stöd med riskvärdering där hela beloppet måste vägas in
En kommun ska investera 3 000 000 kronor i vissa fastigheter för att säkerställa att kommunen uppnår vissa politiska mål. Under avskrivningstiden väntas investeringen ge intäkter som motsvarar nuvärdet av 1 500 000 kronor (det vill säga cirka 147 000 euro). Stödets värde bedöms därför vid investeringstillfället vara 1 500 000 kronor. Det finns dock en risk att lokalerna inte kan hyras ut vilket kan leda till lägre eller inga intäkter.
Stödets värde kan inte fastställas utan att kommunen bedömer risken. Förordningen kan bara tillämpas om hela investeringen är lägre än 200 000 euro under en treårsperiod. Eftersom den totala investeringskostnaden 3 000 000 kronor (det vill säga cirka 294 000 euro) överstiger 200 000 euro under en treårsperiod uppfylls inte villkoren i förordningen och det är därmed inte möjligt att ge de minimis-stöd.
Begreppet företag i förordningen
Definitionen av vad som är ett företag påverkar stödbeloppets storlek när den allmänna förordningen om de minimis-stöd tillämpas. Detta eftersom olika de minimis-stöd till ett och samma företag ska räknas ihop.
Som företag räknas varje enhet som oavsett juridisk form bedriver ekonomisk verksamhet med eller utan vinstsyfte, till exempel:
- ekonomiska föreningar
- ideella föreningar
- stiftelser
- aktiebolag.
Begreppet företag syftar inte bara på den juridiska person som mottar stödet. EU-domstolen har fastställt att alla enheter som (rättsligt eller faktiskt) kontrolleras av samma enhet bör betraktas som ett enda företag. Det innebär att om företaget kontrollerar eller kontrolleras av andra företag ska också utbetalade de minimis-stöd till dessa under treårsperioden räknas in i bedömningen. Ett exempel på sådan kontroll kan vara företag i en koncern.
Enligt de minimis-förordningen kan även andra affärsrelationer än ett koncernförhållande medföra att olika juridiska personer betraktas som ett och samma företag. Det är fallet om den ena juridiska personen har kontroll (ett bestämmande inflytande) över den andra. Det framgår dock av skälen till de minimis-förordningen att företag som inte har något förhållande till varandra förutom att vart och ett av dem har en direkt koppling till samma offentliga organ bör behandlas som separata företag. Hänsyn tas därför till den specifika situation som råder för företag som kontrolleras av samma offentliga organ, och som kan ha oberoende beslutsbefogenhet.
Upphandlingsmyndigheten bedömer att varje kommunalt bolag som kontrolleras direkt av en nämndkontrollerad förvaltning bör betraktas som ett självständigt företag i förhållande till andra verksamheter som direkt kontrolleras av samma förvaltning.