Riskanalys - Rutinkrav 4

Syftet med att begära att leverantören genomför riskanalyser är att säkerställa att leverantören regelbundet försöker identifiera allvarliga risker för avvikelser från Villkoren. Riskanalyser bidrar till ökad spårbarhet och transparens i leveranskedjan, och kan ge information till den upphandlande myndigheten om hur leverantören prioriterar sina risker. 

För att uppfylla rutinkrav 4 om riskanalyser ska leverantören: 

• Redogöra för de identifierade riskerna för de varor eller tjänster som omfattas av kontraktet. 
• Kartlägga leveranskedjan med särskild hänsyn till högriskverksamheter.
• Redogöra för hur den identifierar aktuella och potentiella risker i leveranskedjan avseende Villkorens efterlevnad. 
• Redogöra för hur den prioriterar sina risker utifrån allvarlighetsgrad. 

Med risk menas i detta fall risk för avvikelser från Villkoren. Risker förändras ständigt till följd av nya affärsrelationer, förändringar i produktionen, nya lagar med mera. Riskanalyser behöver därför göras regelbundet. Riskanalysen ska vara relevant för den del av leverantörens verksamhet som gäller de varor eller tjänster som levereras under kontraktet. Det ska inte vara en allmänt hållen riskanalys som behandlar generella hållbarhetsrisker. 

Det är viktigt att poängtera att identifieringen av en risk i sig inte innebär en avvikelse från Villkoren. Det är viktigt att presentera de risker som faktiskt finns. Men det avgörande är hur dessa risker sedan motverkas. 

Kännedom om leveranskedjan är avgörande för att kunna identifiera och hantera relevanta risker för avvikelser från Villkoren. Hur lång och komplex leveranskedjan är påverkar också risken för avvikelser. Det är därför viktigt att både leverantören och den upphandlande myndigheten känner till 

kedjan för att kunna avgöra vilka åtgärder som behöver införas. Det är även viktigt att känna till vilken typ av verksamhet företagen i leveranskedjan bedriver, är de exempelvis grossister eller producenter, och på vilken ort bedriver de verksamheten. 

Hur leverantören genomför kartläggningen av leveranskedjan kan variera med hänsyn till vilken information den har tillgång till. Om leverantören har full insyn i var produktionen sker kan den göra en detaljerad kartläggning med specificerad information. Om leverantören har begränsad insyn i var produktionen sker kan kartläggningen göras dels med specificerad information, dels med allmänt tillgänglig information och antaganden om var produktionen antas ske. Om leverantören har mycket begränsad information om leveranskedjan kan kartläggningen helt baseras på allmänt tillgänglig information och antaganden om var produktionen antas ske. 

En riskanalys kan baseras både på leverantörens egen kunskap om verksamheten och leveranskedjan, och på rapporter och analyser från etablerade organisationer och expertorgan. Som exempel kan nämnas rapporter från FN-organ och organisationer som Amnesty International, International Trade Union Confederation, Freedom House och Transparency International. Processen bör bygga på intern och oberoende extern expertis och innefatta samråd om konkreta risker med personer, deras ställföreträdare och grupper som kan komma att drabbas. Processen bör stå i relation till företagets storlek, verksamhetens karaktär och den miljö som verksamheten bedrivs i. 

För att kunna identifiera risker för avvikelser från Villkoren är det även viktigt att leverantören har god kännedom om nationell lagstiftning som rör Villkoren. 

Efter att en riskanalys har genomförts behöver leverantören när det är nödvändigt prioritera vilka risker som måste hanteras först. Prioriteringen ska göras utifrån allvarlighetsgraden för den potentiella negativa påverkan. Ju allvarligare den negativa påverkan på Villkoren är, desto högre prioritet bör leverantören ge frågan. För bedömningen av vad som är en allvarlig negativ påverkan på arbetares rättigheter ska man beakta skala (hur pass allvarlig effekten är), omfattning (antalet individer som drabbas) och om den är av oåterkallelig karaktär (möjligheten att återställa situationen och kompensera de drabbade). Det vill säga, en påverkan som är tillfällig, drabbar få, och enkelt kan återställas är inte lika allvarlig som en påverkan som drabbar människor permanent, drabbar fler människor eller inte går att återställa, till exempel dödsfall eller permanent skada. 

Vid prioriteringen kan leverantören också ta hänsyn till särskilt utsatta grupper såsom barn, kvinnor, etniska grupper eller ursprungsbefolkningar. Leverantören bör dessutom ta hänsyn till påverkan i hela leveranskedjan med fokus på de mest allvarliga riskerna. Denna process bör också bygga på intern och/eller oberoende extern expertis och innefatta meningsfulla samråd med grupper och andra relevanta personer som kan komma att drabbas. 

1. Policyåtagande  
2. Vidareförmedling av åtagandet  
3. Intern ansvarsfördelning 
4. Riskanalyser
5. Uppföljning  
6. Avvikelsehantering 

Inköpsprocess för ansvarsfulla leveranskedjor - Upphandla 

• FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter (princip 17, 18, 21, & 24) 
• OECD Due Diligence guidance for Responsible Business Conduct 
• Assessing Human Rights Impacts 
• Fighting Corruption in the Supply Chain Good Practice Guidelines on Conducting Third Party Due diligence (Partnering Against Corruption Initiative)