Statens miljöpåverkan till följd av inköp
År 2019 uppgick statens klimatpåverkan till följd av inköp till 5,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Tio myndigheter stod för nästan hälften av klimatpåverkan. Det visar vår miljöspendanalys. I miljöspendanalysen redovisas även förändrad landanvändning och utsläpp av inandningsbara artiklar.
Innehåll på denna sida
- Analys av de offentliga inköpens miljöpåverkan
- Störst miljöpåverkan från byggnader, fastigheter och mark
- Få kategorier står för hälften av klimatpåverkan
- Statens inköp analyserad i nio grupper
- Fem myndigheter står för nästan hälften av utsläppen
- Störst miljöpåverkan per organisation
- Länsstyrelsen har näst högst klimatpåverkan per krona
Analys av de offentliga inköpens miljöpåverkan
En miljöspendanalys är en inköpsanalys där olika miljöfaktorer har integrerats. Det gör det möjligt att undersöka den miljö- och klimatpåverkan som uppstår till följd av inköp inom offentlig sektor. Det gör det också möjligt att undersöka vilken och hur stor miljöpåverkan olika typer av inköp har i relation till andra typer av inköp.
I miljöspendanalysen redovisas klimatpåverkan, förändrad landanvändning, som bland annat påverkar den biologiska mångfalden samt utsläpp av inandningsbara partiklar, som har betydelse för människors hälsa.
- År 2019 uppgick statens klimatpåverkan till följd av inköp till 5,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det motsvarar 23 procent av den totala klimatpåverkan till följd av offentliga inköp.
- Den förändrade globala landanvändningen som bland annat påverkar den biologiska mångfalden beräknas till 95 miljoner kvadratmeter.
- Utsläppen av inandningsbara partiklar som har betydelse för människors hälsa uppgick till 8 436 tusen ton.
Analysen omfattar utbetalningar till ett värde av 132 miljarder kronor inklusive moms från 203 av 346 myndigheter.
Grunden i analysen är en så kallad spendanalys som visar hur mycket som betalats ut till (spenderats på) olika leverantörer. Utbetalningarna motsvarar ofta olika inköp. Hyror är i vanliga fall inte upphandlingspliktigt men miljöspendanalysen är inte begränsad till sådant som är upphandlingspliktigt utan till sådant som kan ses som en form av inköp.
En spendanalys bygger på en struktur med olika typer av inköp som grupperas i kategorier som exempelvis: Byggnad, Fastighet och mark, Utrustning och material samt Drift av hela verksamheter samt driftentreprenad. I miljöspendanalysen redovisas miljöpåverkan för olika inköpskategorier.
Störst miljöpåverkan från byggnader, fastigheter och mark
Störst påverkan, oavsett vilken miljöaspekt vi ser på, har kategorin Byggnad, fastighet och mark. Kategorin står för nästan hälften av inköpen räknat i kronor.
| Övergripande inköpskategorier | Inköp inkl. moms, miljoner SEK | Klimatpåverkan, ton CO2-eq | Förändrad landanvändning, inkl. indirekt, 1000 m2 per år | Partiklar, skadliga vid inandning, ton PM2,5-eq |
|---|---|---|---|---|
| Byggnad, fastighet och mark | 66 329 | 2 311 179 | 177 107 | 3 239 |
| Utrustning och material | 14 457 | 1 234 669 | 54 559 | 1 809 |
| Material och tjänster för den egna organisationen | 33 622 | 1 232 744 | 113 216 | 1 901 |
| Stödjande tjänster, främst kompetens | 14 261 | 337 663 | 25 477 | 493 |
| Drift av verksamheter och driftentreprenader | 6 232 | 319 305 | 21 665 | 504 |
| Tjänster och material till brukare | 9 346 | 315 169 | 102 661 | 490 |
| Ej kategoriserat | 136 | |||
| Summa | 144 383 | 5 750 730 | 494 685 | 8 436 |
Källa: Upphandlingsmyndigheten 2021. Utbetalningar från 203 myndigheter ingår. Utbetalningar till statliga myndigheter, kommuner och regioner är ej med i analysen. Utbetalningar till privata utförare, andra offentliga verksamheter och offentligägda bolag ingår i analysen. Ej inkluderat utbetalningar till rennäring, uppfödning av nötkreatur och bufflar, hästar och andra hästdjur.
Få kategorier står för hälften av klimatpåverkan
Miljöspendanalysens kategoristruktur består av fyra nivåer av inköpskategorier. När vi ser på miljöpåverkan utan att gruppera kategorierna som vi gjort ovan blir det tydligt att det är få poster på nivå tre i kategoristrukturen som står för en stor del av påverkan på miljön.
Lokaler, utbetalningar till fastighetsföretag och Anläggningsentreprenader, väg och vattenbyggnad är största posterna. Därefter kommer IT-hårdvara, skärmar, multifunktionsmaskiner, AV-utrustning följt av Byggentreprenader samt Kollektivtrafik, persontransporter och resebyråtjänster. Drivmedel och elektricitet och Övriga varor och material av metaller och mineraler ingår också i de nio kategorier som står för 52 procent av den samlade klimatpåverkan som uppstår på grund av statliga utbetalningar och inköp.
Tabellen visar ackumulerad inköpsvolym och klimatpåverkan vilket innebär att volym och påverkan hela tiden ökar. Exempel 1: den ackumulerade påverkan av de tre första kategorierna är 28,1 procent av den totala klimatpåverkan. Exempel 2: klimatpåverkan från elektricitet är 49,1 % - 46,6%=2,5 %.
| Inköpskategorier, på nivå 3 i kategoristrukturen | % av ackumulerad inköpsvolym | % av ackumulerad klimatpåverkan |
|---|---|---|
| Lokaler, utbetalningar till fastighetsföretag |
14,3 % |
11,0 % |
| Anläggningsentreprenader, väg och vattenbyggnad | 26,5 % | 21,8 % |
| IT-hårdvara, skärmar, multifunktionsmaskiner, AV-utrustning | 31,3 % | 28,1 % |
| Byggentreprenader | 36,7 % | 32,9 % |
| Kollektivtrafik, persontransporter och resebyråtjänster | 37,7 % | 37,4 % |
| Fastighets-, bygg- och anläggningsmaterial (ej trä) | 39,1 % | 41,8 % |
| Drivmedel | 39,5 % | 46,6 % |
| Elektricitet | 41,9 % | 49,1 % |
| Övriga varor och material av metaller och mineraler | 42,4 % | 52,5 % |
| Juridik-, organisation-, ekonomikonsulter | 48,5 % | 55,8 % |
| IT-konsulter | 54,1 % | 58,7 % |
| Godstransporter och flyttjänster | 55,5 % | 61,6 % |
| Arkitekter och tekniska konsulter | 60,0 % | 64,0 % |
| Hotell och konferens | 61,1 % | 66,3 % |
| Brukarstöd socialtjänst | 65,0 % | 68,4 % |
| Skötsel och bruk av land och vatten | 65,6 % | 70,4 % |
| Hantverkstjänster, snickeri, Installationer | 67,6 % | 72,1 % |
| Reparation, underhåll och stödtjänster fordon | 69,1 % | 73,8 % |
| Telekomutrustning | 70,9 % | 75,1 % |
| Fjärrvärme | 71,4 % | 76,4 % |
| Måltider, catering och representation | 71,9 % | 77,5 |
| Logi och utbetalningar till bostadsföretag | 73,3 % | 78,7 % |
| Forskning och utveckling | 74,6 % | 79,7 % |
| Bank och finansiella tjänster och kostnader | 76,8 % | 80,7 % |
| Kontorsmaskiner | 77,3 % | 81,6 % |
| Möbler och inventarier, tapetsörer | 78,1 % | 82,5 % |
| Generatorer, turbiner, elmotorer | 78,5 % | 83,3 % |
| Post och porto | 79,5 % | 84,1 % |
| Skol-, utbildningsverksamhet | 81,1 % | 84,9 % |
| Kemikalier, labb-kemikalier, städkemikalier | 81,3 % | 85,6 % |
| Laboratorieutrustning, mätinstrument etc. | 81,9 % | 86,3 % |
| Markarbeten & geoteknik | 82,7 % | 86,9 % |
| Larm och bevakning | 83,8 % | 87,5 % |
| Livsmedel | 84,3 % | 88,1 % |
| Verksamhetsbemanning | 85,3 % | 88,7 % |
| PR, reklam och information | 86,3 % | 89,2 % |
| Internationella relationer etc. | 86,9 % | 89,7 % |
| Övrig materiel | 87,9 % | 90,2 % |
| It- och systemdrift | 88,8 % | 90,7 % |
Källa: Upphandlingsmyndigheten 2021. Utbetalningar från 203 myndigheter ingår. Utbetalningar till statliga myndigheter, kommuner och regioner är ej med i analysen.
Utbetalningar till privata utförare, andra offentliga verksamheter och offentligägda bolag ingår i analysen. Ej inkluderat utbetalningar till rennäring, uppfödning av nötkreatur och bufflar, hästar och andra hästdjur.
Statens inköp analyserad i nio grupper
Alla statliga myndigheter finns inte representerade i underlaget, Försvarsmakten ingår exempelvis inte i analysen. Bolag som ägs av staten ingår inte heller vårt underlag. Totalt är det 203 myndigheter som ingår i analysen. Dessa har vi analyserat i nio grupper:
- Myndigheter som har operativa uppgifter inom bygg- och infrastrukturområdet antar vi har mer likartade inköp än övriga i staten. Med operativa uppgifter menar vi ansvar för att genomföra bygg- och anläggningsentreprenader och liknande insatser. I denna grupp ingår i analysen Fastighetsverket, Fortifikationsverket, Sjöfartsverket, Svenska kraftnät och Trafikverket.
Miljöspendanalys av myndigheter inom bygg- och infrastrukturområdet - Högskolor och universitet antar vi har mer likartade inköp än övriga i staten. I denna ingår 38 högskolor och universitet, forskningsinstitut och forskningssekretariat.
Miljöspendanalys av högskolor och universitet - Gruppen stora myndigheter består av myndigheter som 2019 hade över 1000 årsarbeten. I denna grupp ingår 9 myndigheter.
Miljöspendanalys av stora myndigheter - Gruppen mellanstora myndigheter består av myndigheter som 2019 hade mellan 101 och upp till 999 årsarbeten. I denna grupp ingår 44 myndigheter.
Miljöspendanalys av mellanstora myndigheter - Gruppen små myndigheter består av myndigheter som 2019 hade upp till 100 årsarbeten. I denna grupp ingår 57 myndigheter.
Miljöspendanalys av små myndigheter - Gruppen transporttunga myndigheter består av 11 myndigheter med en stor andel transporter.
Miljöspendanalys av transporttunga myndigheter - Gruppen myndigheter med stor andel boende består av 5 myndigheter. Det är Kriminalvården, Migrationsverket, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Statens institutionsstyrelse och Riksdagsförvaltningen.
Miljöspendanalys av myndigheter med stor andel boende - Länsstyrelserna antar vi har mer likartade inköp än övriga i staten. Här ingår alla 21 länsstyrelser.
Miljöspendanalys av länsstyrelser - I en grupp har vi lagt statliga muséer och bibliotek och liknande institutioner som vi antar har mer likartade inköp än övriga i staten. Här ingår 13 organisationer.
Miljöspendanalys av muséer och bibliotek
Fem myndigheter står för nästan hälften av utsläppen
| Köpargrupp | Inköp inkl. moms, miljoner SEK | Klimatpåverkan, ton CO2-eq | Förändrad landanvändning, inkl. indirekt, 1000 m2 per år | Partiklar, skadliga vid inandning, ton PM2,5-eq |
|---|---|---|---|---|
| Byggande (5) | 49 928 | 2 548 246 | 153 226 | 3 807 |
| Högskolor (38) | 29 377 | 940 362 | 115 564 | 1 420 |
| Mellanstora (44) | 28 367 | 863 017 | 101 222 | 1 205 |
| Stora (9) | 15 607 | 557 036 | 39 397 | 834 |
| Boende (5) | 10 158 | 345 060 | 42 577 | 501 |
| Transporttunga (11) | 9 406 | 334 749 | 28 542 | 461 |
| Små (57) | 5 387 | 179 407 | 14 325 | 272 |
| Länsstyrelser (21) | 3 332 | 146 958 | 27 077 | 192 |
| Museer (13) | 1 817 | 59 099 | 4 944 | 88 |
Källa: Upphandlingsmyndigheten 2021. Tabellen illustrerar hur inköp i de olika köpargrupperna påverkar miljön. Utbetalningar 2019 från 203 myndigheter ingår. Ej inkluderat utbetalningar till rennäring, uppfödning av nötkreatur och bufflar, hästar och andra hästdjur. Grupperna är analyserade var för sig och inlagda i tabellen. För vissa grupper ingår därför utbetalningar till högskolor, det betyder att värden i tabellen inte ger samma summor som i tabellen ovan.
Klimatpåverkan till följd av inköp
Myndigheter vars uppdrag till stor del är att bygga anläggningar, infrastruktur och byggnader är den grupp vars inköp ger störst klimatpåverkan. Klimatpåverkan från Fastighetsverket, Fortifikationsverket, Sjöfartsverket, Svenska kraftnät och Trafikverket uppgick till cirka 2,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2019. Det motsvarar 43 procent av de statliga inköpens klimatpåverkan. Räknas de fem myndigheter med stor andel boende in står tio organisationer för runt 49 procent av de 203 statliga myndigheternas klimatpåverkan.
Klimatpåverkan fördelat på nio statliga köpargrupper
Förändrad landanvändning till följd av inköp
Landanvändningen har betydelse för den biologiska mångfalden. Även här är de fem myndigheter som bygger anläggningar, infrastruktur och byggnader störst med 29 procent av påverkan. Högskolornas och universiteteten är den näst största gruppen med 22 procent.
Störst miljöpåverkan per organisation
Om vi ser på vilka grupper av köpare som har störst miljöpåverkan per organisation så ändras bilden bara delvis. Observera att vi här ser på medelvärden där variationen mellan olika ingående organisationer i respektive grupp kan vara stor. De fem som bygger anläggningar, infrastruktur och byggnader har störst påverkan per organisation. I nämnda grupp är Trafikverket dominerande. Därefter kommer organisationer med stor andel boende. I nämnda grupp är Migrationsverket dominerande.
Även gruppen stora myndigheter ger stort utslag här med stor påverkan per organisation. I nämnda grupp är inköpsvolymerna jämnare fördelade, Försäkringskassan är störst. Därefter kommer gruppen med transporttunga myndigheter. I nämnda grupp är Kronofogdemyndigheten dominerande.
| Köpargrupp | Inköp inkl. moms, miljoner SEK | Klimatpåverkan, ton CO2-eq | Förändrad landanvändning, inkl. indirekt, 1000 m2 per år | Partiklar, skadliga vid inandning, ton PM2,5-eq |
|---|---|---|---|---|
| Byggande (5) | 9 986 | 509 649 | 30 645 | 761 |
| Boende (5) | 2 032 | 69 012 | 8 515 | 100 |
| Stora (9) | 1 734 | 61 893 | 4 377 | 93 |
| Transporttunga (11) | 855 | 30 432 | 2 595 | 42 |
| Högskolor (38) | 773 | 24 746 | 3 041 | 37 |
| Mellan (44) | 645 | 19 614 | 2 301 | 9 |
| Länsstyrelser (21) | 159 | 6 998 | 1 289 | 7 |
| Museer (13) | 140 | 4 546 | 380 | |
| Små (57) | 95 | 3 147 | 251 |
Källa: Upphandlingsmyndigheten 2021. Tabellen illustrerar miljöpåverkan av inköp utslagen per organisation i de olika köpargrupperna. Observera att tabellen visar medelvärden, variationen mellan olika ingående organisationer kan vara stor. Utbetalningar 2019 från 203 myndigheter ingår. Ej inkluderat utbetalningar till rennäring, uppfödning av nötkreatur och bufflar, hästar och andra hästdjur. Grupperna är analyserade var för sig och inlagda i tabellen. För vissa grupper ingår därför utbetalningar till högskolor, det betyder att värden i tabellen inte ger samma summor som i tabellen ovan.
Länsstyrelsen har näst högst klimatpåverkan per krona
Om man i stället väljer att utrycka klimatpåverkan som utsläppsintensitet, det vill säga miljöpåverkan per inköpskrona, ser det något annorlunda ut. Då ligger Länsstyrelserna näst högst med 44 ton växthusgaser per tusen utbetalade kronor och en landpåverkan med störst intensitet på cirka 8 tusen kvadratmeter per tusen kronor.
De byggande myndigheterna är störst med 51 ton klimatpåverkan per tusen utbetalade kronor och stora myndigheter ligger fortfarande högt i listan med nästan 36 ton klimatpåverkan per tusen utbetalade kronor. Gruppen högskolor har däremot lägre intensitet liksom gruppen mellanstora myndigheter. Avseende klimatpåverkan är den största skillnaden i intensitet mellan byggande myndigheter och länsstyrelser å ena sidan och övriga grupper å andra. Avseende landpåverkan är länsstyrelsernas intensitet nästan dubbelt så stor som nästföljande köpargrupp (gruppen ”boenden”).
| Köpargrupp | Inköp inkl. moms, miljoner SEK | Klimatpåverkan, ton CO2-eq per krona | Förändrad landanvändning, inkl. indirekt, 1000 m2 per år och krona | Partiklar, skadliga vid inandning, ton PM2,5-eq per krona |
|---|---|---|---|---|
| Byggande (5) | 49 928 | 51,0 | 3,1 | 0,1 |
| Boende (5) | 10 158 | 34,0 | 4,2 | 0,05 |
| Stora (9) | 15 607 | 35,7 | 2,5 | 0,1 |
| Transporttunga (11) | 9 406 | 35,6 | 3,0 | 0,05 |
| Högskolor (38) | 29 337 | 32,0 | 3,9 | 0,05 |
| Mellan (44) | 28 367 | 30,4 | 3,6 | 0,04 |
| Länsstyrelser (21) | 3 332 | 44,1 | 8,1 | 0,1 |
| Museer (13) | 1 817 | 32,5 | 2,7 | 0,05 |
| Små (57) | 5 387 | 33,3 | 2,7 | 0,1 |
Källa: Upphandlingsmyndigheten 2021. Tabellen illustrerar miljöpåverkan av inköp utslagen per organisation i de olika köpargrupperna. Observera att tabellen visar medelvärden, variationen mellan olika ingående organisationer kan vara stor. Utbetalningar 2019 från 203 myndigheter ingår. Ej inkluderat utbetalningar till rennäring, uppfödning av nötkreatur och bufflar, hästar och andra hästdjur. Grupperna är analyserade var för sig och inlagda i tabellen. För vissa grupper ingår därför utbetalningar till högskolor, det betyder att värden i tabellen inte ger samma summor som i tabellen ovan.