Regionernas miljöpåverkan till följd av inköp
År 2019 uppgick regionernas klimatpåverkan till följd av inköp till drygt 6,1 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det visar vår miljöspendanalys. Det motsvarar 24 procent av den totala klimatpåverkan till följd av offentliga inköp. I analysen redovisas även förändrad landanvändning och utsläpp av inandningsbara artiklar.
Innehåll på denna sida
Analys av de offentliga inköpens miljöpåverkan
En miljöspendanalys är en inköpsanalys där olika miljöfaktorer har integrerats. Det gör det möjligt att undersöka den miljö- och klimatpåverkan som uppstår till följd av inköp inom offentlig sektor. Det gör det också möjligt att undersöka vilken och hur stor miljöpåverkan olika typer av inköp har i relation till andra typer av inköp.
I miljöspendanalysen redovisas klimatpåverkan, förändrad landanvändning, som bland annat påverkar den biologiska mångfalden och utsläpp av inandningsbara partiklar som har betydelse för människors hälsa.
- Regionernas klimatpåverkan till följd av inköp uppgick 2019 till 6,1 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det motsvarar 24 procent av den totala klimatpåverkan till följd av offentliga inköp.
- Den förändrade globala landanvändningen som bland annat påverkar den biologiska mångfalden beräknas till drygt 732 miljarder kvadratmeter.
- Utsläppen av inandningsbara partiklar som har betydelse för människors hälsa beräknas till 9 277 tusen ton.
Analysen omfattar utbetalningar från 21 regioner till ett värde av 228 miljarder kronor inklusive moms
Grunden i analysen är en så kallad spendanalys som visar hur mycket som betalats ut till (spenderats på) olika leverantörer. Utbetalningarna motsvarar ofta olika inköp. Hyror är i vanliga fall inte upphandlingspliktigt men Miljöspendanalysen är inte begränsad till sådant som är upphandlingspliktigt utan till sådant som kan ses som en form av inköp.
En spendanalys bygger på en struktur med olika typer av inköp som grupperas i kategorier som exempelvis Drift av hela verksamheter samt driftentreprenad, Utrustning och material samt Mark och byggnad.
I miljöspendanalysen redovisas miljöpåverkan för olika inköpskategorier. Inköp kan struktureras på olika sätt. It och telekommunikation har vi placerat under huvudkategorin organisation. Men det skulle till exempel vara möjligt placera It och telekommunikation under Utrustning och material. It och telekommunikation skulle då vara den tredje största inköpskategorin inom huvudkategorin utrustning och material men huvudkategoriernas placering gentemot varandra hade inte påverkats.
Drift av hela verksamheter och driftentreprenader är den största inköpskategorin. Den består av tjänster som är av sådan omfattning att det skulle motsvara drift av hela verksamheter om landstingen och regionerna valde att utföra det i egen regi istället. Exempel är tjänster som drift av sjukhus och kollektivtrafik eller tjänster i form av vårdcentraler och liknande.
Utbetalningarna uppgår till 85 miljarder kronor och utsläppen av växthusgaser till 1,9 miljoner ton CO2-e. Kategorin medför ett beräknat omvandlingstryck på landytan på 215 miljoner kvadratmeter miljarder kvadratmeter. Utsläppen av hälsofarliga partiklar beräknas uppgå till 2 955 ton.
En stor del av utbetalningar för sjukhus och vårdcentraler går till offentliga utförare, sannolikt sådana som landstingen själv äger. Om vi i analysen bortser från de offentligt ägda verksamheter som är leverantörer till landstingen, men behåller statliga myndigheter, är kategorin näst störst. Då står kategorin för ungefär inköp till ett värde av 60 miljarder kronor och medför klimatpåverkan på 1,4 miljoner ton CO2-e och förändrad landanvändning på 153 miljoner kvadratmeter. Inköpen medför då utsläpp av hälsofarliga partiklar motsvarande 2 148 ton.
Bortser vi i analysen också från utbetalningar till kommuner ändras inte ordningen på de övergripande inköpskategorierna. Det som huvudsakligen påverkas är Skolverksamhet (på nivå tre i kategoristrukturen) som minskar till att bli sjätte störst inom köp av huvudverksamhet. Utbetalningarna minskar från 2,46 till 1,34 miljarder kronor, klimatpåverkan från 47,8 tusen ton till 26 tusen ton, landpåverkan från 7 miljoner kvadratmeter till 3,8 och utsläpp av hälsofarliga partikel från 70 till 38 ton.
Osäkerheten om vad kommunerna levererar till regionerna är dock högre än för andra leverantörer då kommunernas verksamhet är mycket mer diversifierad. Lokalhyra skulle kunna vara en sak som också finns i dessa utbetalningar men det går inte att veta utan djupare analys av fakturaunderlaget.
Byggnad, fastighet och mark är näst största inköpskategorin. Den består av bland annat bygg- och anläggningsentreprenader, energi, vatten och avlopp samt fastighetsskötsel, gata och mark. Där finns också konsulttjänster som har att göra med bygg och anläggning, exempelvis arkitekter och tekniska konsulter.
Regionernas inköp inom Byggnad, fastighet och mark uppgick 2019 till 38 miljarder kronor och bidrog till utsläpp på 1,4 miljoner ton CO2-e. Omvandlingstrycket på land, förändrad landanvändning, uppgår till nästan 106 miljoner kvadratmeter och utsläppen av hälsofarliga partiklar till 2 081 ton.
Om vi i analysen bortser från offentligt ägda verksamheter som är leverantörer till regioner, men behåller statliga myndigheter och offentligägda fastighetsbolag, halkar kategorin ned till att bli tredje största. Då står kategorin för inköp till ett värde av cirka 36 miljarder kronor och medför klimatpåverkan på 1,3 miljoner ton CO2-e och förändrad landanvändning på nästan 96 miljoner kvadratmeter. Inköpen medför då utsläpp av hälsofarliga partiklar motsvarande 1 944 ton.
Bortser vi i analysen också från utbetalningar till kommuner så ger det ingen större förändring. Om lokalhyra fanns med i dessa utbetalningar skulle miljöbelastningen från lokalhyror självfallet öka men det går inte att veta utan djupare analys av fakturaunderlaget.
Kategorin Utrustning och material omfattar inköp av allt från sjuk och hälsovårdsmaterial till fordon, drivmedel, möbler, kontorsartiklar och trycksatta gaser. Inköpen uppgår till 60 miljarder kronor.
Sett till klimatpåverkan är kategorin Utrustning och material tredje störst och bidrar till klimatpåverkan på 1,4 miljoner ton CO2-e. Kategorin medför ett beräknat omvandlingstryck på land, förändrad landanvändning, på nästan 226 miljoner kvadratmeter. Utsläppen av hälsofarliga partiklar uppgår till 2 104 ton.
Om vi i analysen bortser från offentligt ägda verksamheter som är leverantörer till regioner, men behåller statliga myndigheter och offentligägda fastighetsbolag, så blir kategorin näst störst. Då står kategorin för inköp till ett värde av nästan 54 miljarder kronor och medför klimatpåverkan på 1,3 miljoner ton CO2-e och förändrad landanvändning på 207 miljoner kvadratmeter. Inköpen medför då utsläpp av hälsofarliga partiklar motsvarande 1 958 ton.
Bortser vi också i analysen från utbetalningar till kommuner ger det ingen större förändring.
Inköp som görs för att hålla den egna organisationen i gång har vi sorterat in under Material och tjänster för egna organisationen. Det är till exempel IT och telekommunikation, personalresor, frakt och post, banktjänster, PR och kommunikation. Inköpen beräknas till nästan 22 miljarder kronor och klimatpåverkan till utsläpp på 786 tusen ton CO2-e. Kategorin medför en beräknad förändrad landanvändning på 65 miljoner kvadratmeter och utsläpp av hälsofarliga partiklar på 1 206 ton.
Kategorins placering ändras inte om vi i analysen bortser från offentligt ägda verksamheter som är leverantörer till regioner, men behåller statliga myndigheter och offentligägda fastighetsbolag.
Bortser vi i analysen också från utbetalningar till kommuner så ger det ingen större förändring.
Inom kategorin Stödjande tjänster, främst kompetens återfinns övriga konsulter och inhyrd personal. Kategorin stod för inköp på 13 miljarder kronor 2019 och bidrog till klimatpåverkan på 324 tusen ton CO2-e. Kategorin medför ett beräknat omvandlingstryck på landanvändning på 32 miljoner kvadratmeter och utsläpp av hälsofarliga partiklar på 481 ton.
Kategorins placering ändras inte om vi i analysen bortser från offentligt ägda verksamheter som är leverantörer till regioner, men behåller statliga myndigheter och offentligägda fastighetsbolag. Bortser vi i analysen också från utbetalningar till kommuner så ger det ingen större förändring.
Kategorin Tjänster och material till brukare handlar om varor och tjänster som används mer eller mindre direkt av medborgarna och vårdtagare. Det är olika tjänster och insatser så som proteser, hjälpmedel, livsmedel, kök och måltider. I analysen står kategorin för nästan 10 miljarder kronor och en klimatpåverkan om 287 tusen ton CO2-e. Kategorin medför en beräknad förändrad landanvändning på 88 miljoner kvadratmeter och utsläpp av hälsofarliga partiklar på 451 ton.
Kategorins placering ändras inte om vi i analysen bortser från offentligt ägda verksamheter som är leverantörer till regioner, men behåller statliga myndigheter och offentligägda fastighetsbolag.
Bortser vi i analysen också från utbetalningar till kommuner ändras inte ordningen på de övergripande inköpskategorierna. Det som huvudsakligen påverkas är Brukarstöd äldrevård (på nivå tre i kategoristrukturen). Brukarstöd äldrevård minskar till att bli näst sist inom kategorin brukarstöd. Utbetalningarna minskar från 1,2 miljarder till 316 miljoner kronor, klimatpåverkan från 19,7 tusen ton till 8,7 tusen ton, landpåverkan från 3,8 miljoner kvadratmeter till 1,7 och utsläpp av hälsofarliga partiklar från 29 till cirka 13 ton.
Osäkerheten om vad kommunerna levererar till regionerna är dock högre än för andra leverantörer då kommunernas verksamhet är mycket mer diversifierad. Lokalhyra skulle kunna vara en sak som också finns i dessa utbetalningar men det går inte att veta utan djupare analys av fakturaunderlaget.
En sammanställning av regionernas miljöpåverkan fördelat på inköpskategorier och klimat, förändrad landanvändning samt utsläpp av inandningsbara partiklar finns att ladda ner.
Få poster står för hälften av miljöpåverkan
Miljöspendanalysens kategoristruktur består av fyra nivåer av inköpskategorier. När vi ser på miljöpåverkan utan att gruppera kategorierna som vi gjort ovan blir det tydligt att det är få poster på nivå tre i kategoristrukturen som står för en stor del av påverkan på miljön.
I analysen på nivå tre har vi sorterat bort offentligt ägda verksamheter och kommuner som leverantörer till regioner men behållit statliga myndigheter och offentligägda fastighetsbolag. Genom att sortera bort offentligt ägda verksamheter får vi bort bolag så som sjukhus och andra vårdinrättningar som sannolikt ägs av regionerna. Vi får också bort kollektivtrafikbolag som ägs av regionerna eller andra offentliga organisationer.
Genom att sortera bort kommuner som leverantörer får vi bort utbetalningar till kommuner som annars är markerade som skolverksamhet men som kan vara annat, exempelvis lokalhyra.
Styrning för att minska miljöpåverkan kan ske genom inköpsarbete men i de fall en verksamhet som lämnar anbud också ägs av det offentliga skulle det kunna vara effektivare med ägarstyrning. Ägarstyrningen åligger inte inköpsarbetet utan ägarnas representanter.
Sex kategorier på nivå tre står för 53 procent av klimatpåverkan. Störst är inköp av Kollektivtrafik, Bygg- och anläggningsentreprenad, gata, väg och vattenbyggnad samt Inköp av drift och tjänster av sjukhus och vårdcentraler. Därefter kommer Läkemedel och apoteksvaror samt Vårdinstrument och förbandsmaterial följt av Hantverkstjänster, snickeri, och installationer.
I kategorin Apoteksvaror ingår utbetalningar från regionerna till e-hälsomyndigheten. Dessa utbetalningar går i huvudsak till subventioner för patienters förskrivna läkemedel som hämtas ut på apotek. Att vi låter dessa ingå är för att belysa att möjligheten att påverka klimatpåverkan av dessa inköp ligger hos regionerna (och staten) och inte hos patienten.
23 kategorier står för 80 procent av klimatpåverkan och 40 kategorier står för 90 procent.
Tabellen visar ackumulerad inköpsvolym och klimatpåverkan vilket innebär att volym och påverkan hela tiden ökar. Exempel 1: den ackumulerade påverkan av de tre första kategorierna är 37 procent av den totala klimatpåverkan. Exempel 2: klimatpåverkan från bygg- och anläggningsentreprenader är 28 % - 15 %=13 %.
| Inköpskategorier på nivå 3 i kategoristrukturen | % av ackumulerad inköpsvolym | % av ackumulerad klimatpåverkan |
|---|---|---|
| Kollektivtrafik | 12 % | 15 % |
| Bygg- och anläggningsentreprenader, gata, väg och vattenbyggnad | 21 % | 28 % |
| Primärvård och sjukhusinsatser | 36 % | 37 % |
| Läkemedel och apoteksvaror | 48 % | 44 % |
| Instrument och förbandsmaterial | 61 % | 49 % |
| Hantverkstjänster, snickeri, Installationer | 63 % | 53 % |
| Arkitekter och tekniska konsulter | 66 % | 55 % |
| Persontransporter, resebyråtjänster etc. | 67 % | 58 % |
| IT-konsulter | 70 % | 60 % |
| Verksamhetsbemanning | 72 % | 62 % |
| Kontorsmaskiner | 73 % | 64 % |
| Drivmedel | 73 % | 64 % |
| IT-hårdvara, skärmar, multifunktionsmaskiner, AV-utrustning | 74 % | 68 % |
| Juridik, organisation, ekonomikonsulter | 76 % | 70 % |
| Lokalhyra | 78 % | 71 % |
| Kemikalier, labb-kemikalier, städkemikalier | 78 % | 71 % |
| Anskaffning lätta fordon och personfordon | 78 % | 73 % |
| Odontologiska insatser | 78 % | 74 % |
| Elektricitet | 81 % | 76 % |
| Telekomutrustning | 82 % | 77 % |
| Livsmedel | 82 % | 77 % |
| Personalutbildning | 83 % | 79 % |
| Fastighets-, bygg- och anläggningsmaterial (ej trä) | 83 % | 80 % |
| Måltider och catering representation | 84 % | 81 % |
| Städ, sotning, bekämpning | 85 % | 82 % |
| Hotell och konferens | 85 % | 83 % |
| Godstransporter och flyttjänster | 85 % | 83 % |
| Möbler och inventarier, tapetsörer | 86 % | 84 % |
| Rälsfordon | 86 % | 85 % |
| Tillfällig logi och lokalhyra samt hyror från bostadsbolag | 87 % | 85 % |
| Fastighetsservice | 87 % | 86 % |
| Laboratorieutrustning, mätinstrument etc. | 88 % | 87 % |
| Laboratorietjänster | 88 % | 87 % |
| Skolverksamhet | 89 % | 88 % |
| Brukarstöd socialtjänst | 90 % | 88 % |
| Räddningstjänstverksamhet | 90 % | 89 % |
| Rekryteringskonsulter | 91 % | 89 % |
| Reparation, underhåll och stödtjänster fordon | 91 % | 90 % |
| IT-drift och system | 92 % | 90 % |
| IT-mjukvara | 92 % | 90 % |
Källa: Upphandlingsmyndighetens egna beräkningar. Inklusive utbetalningar till statliga myndigheter, offentligägda fastighetsbolag, högskolor och museer. Exklusive utbetalningar till regioner, offentligt ägda verksamheter och kommuner.
Inom huvudkategorin Utrustning och material har vi analyserat klimatverkan från inköpen direkt utifrån den tredje nivå av inköpskategori. Störst är kategorin Läkemedel och apoteksvaror samt Instrument och förbandsmaterial. Därefter kommer Kontorsmaskiner, Drivmedel, Kemikalier, Fordon samt Bygg- och fastighetsmaterial hantverkstjänster. Tillsammans med Möbler och inventarier står de nämnda kategorierna för 81 procent av klimatpåverkan från Utrustning och förbrukningsmaterial.
I kategorin Apoteksvaror ingår utbetalningar från regionerna till e-hälsomyndigheten. Dessa utbetalningar går i huvudsak till subventioner för patienters förskrivna läkemedel som hämtas ut på apotek. Att vi låter dessa ingå är för att belysa att möjligheten att påverka klimatpåverkan av dessa inköp ligger hos regionerna (och staten) och inte hos patienten.
Tabellen visar ackumulerad inköpsvolym och klimatpåverkan vilket innebär att volym och påverkan hela tiden ökar. Exempel 1: den ackumulerade påverkan av de tre första kategorierna är 57,1 procent av den totala klimatpåverkan. Exempel 2: klimatpåverkan från drivmedel är 64,2 % - 57,1 %=7,1 %.
| Inköpskategorier på nivå 3 i kategoristrukturen | % av ackumulerad inköpsvolym | % av ackumulerad klimatpåverkan |
|---|---|---|
| Läkemedel och apoteksvaror | 43,4 & | 27,9 % |
| Instrument och förbandsmaterial | 84,0 % | 49,8 % |
| Kontorsmaskiner | 86,0 % | 57,1 % |
|
Drivmedel |
86,6 % | 64,2 % |
| Kemikalier, labb-kemikalier, städkemikalier | 87,4 % | 69,7 % |
| Anskaffning lätta fordon och personfordon | 89,5 % | 75,1 % |
| Fastighets-, bygg- och anläggningsmaterial (ej trä) | 90,2 % | 78,5 % |
| Möbler och inventarier, tapetsörer | 91,3 % | 81,0 % |
| Rälsfordon | 92,0 % | 83,6 % |
| Reparation, underhåll och stödtjänster fordon | 93,1 % | 85,7 % |
| Laboratorieutrustning, mätinstrument etc. | 94,0 % | 87,7 % |
| Släp, liftar, specialfordon och specialmaskiner | 94,8 % | 89,2 % |
| Cirkulationstvätt etc. | 96,1 % | 90,6 % |
| Övrigt material | 97,2 % | 91,8 % |
| Köksutrustning och utensilier | 97,6 % | 92,8 % |
| Elinstallations-, kablar, belysnings-, förbrukningsmaterial | 97,7 % | 93,5 % |
| Generatorer, turbiner, elmotorer | 97,9 % | 94,1 % |
| Arbetskläder skyddskläder profilkläder | 98,0 % | 94,7 % |
| Metaller och mineraler | 98,1 % | 95,2 % |
| Tunga fordon och entreprenadmaskiner | 98,3 % | 95,7 % |
| Kontorsmaterial (ej IT) | 98,5 % | 96,2 % |
| Trycksatta gaser | 98,7 % | 96,9 % |
| Medicintekniska apparater och utrustning | 98,9 % | 97,0 % |
| Förpackningsmaterial och paketering | 99,0 % | 97,4 % |
| Trävaror och slöjdträ | 99,1 % | 97,7 % |
| Idrott och lek, lekplatser, inventarier och utrustning etc. | 99,2 % | 98,0 % |
| Pumpar, verktygsmaskiner, slöjdmaskiner, apparater mm | 99,4 % | 98,3 % |
| Gödning, Växtmaterial, djurfoder, jordbrukskemikalier | 99,5 % | 98,6 % |
| Maskiner och vitvaror för kök, tvätt, städ | 99,5 % | 98,9 % |
| Jordbruks och trädgårdsmaskiner | 99,6 % | 99,1 % |
| Rep, underhåll och service (ej fordon) | 99,8 % | 99,3 % |
| Textilier | 99,9 % | 99,5 % |
| Plaster, syntetiskt material och gummi | 99,9 % | 99,6 % |
| Verktyg och mekanik | 99,9 % | 99,7 % |
| Reservdelar | 100 % | 99,8 % |
| Båt och fartyg | 100 % | 99,9 % |
| Flygande föremål | 100 % | 100 % |
| Musik och kultur utrustning och inventarier | 100 % | 100 % |
| Färg, lim och tapeter | 100 % | 100 % |
| Glas | 100 % | 100 % |
| Keramiskt material | 100 % | 100 % |
| Sprängämnen, ammunition, vapen | 100 % | 100 % |
Källa: Upphandlingsmyndighetens egna beräkningar. Exklusive utbetalningar till regioner och kommuner.
Fortfarande står primärvård- och sjukhusinsatser för största delen, cirka 19 procent. Läkemedel, apoteksvaror och förbandsmaterial är en omfattande kategori med varierande innehåll. Den står för en nästan lika stor andel med cirka 19 procent. Därefter kommer elektricitet 8 procent och kollektivtrafik 7 procent. Byggentreprenader återfinns fortfarande högt upp. Därefter kommer livsmedelsinköp, hotell och konferens och måltider och catering med tillsammans 8 procent.
Analysen illustrerar att inköp som kostar relativt sett mindre än andra ändå kan medföra större miljöpåverkan. Det beror delvis på hur stor påverkan respektive typ av inköp har på exempelvis landförändring. Det beror också på hur stor del av inköpet som består av kostnader som inte kan hänföras direkt till material eller landanvändning utan ligger på löner och skatter och liknande. Det kan vara en förklaring till att skillnaden mellan exempelvis kollektivtrafik och elektricitet är stor i kronor räknat men mindre avseende på landförändring.
Livsmedelsproduktion påverkar landanvändning och förändring av landanvändning mycket. Det är tydligt i analysen.
Hur land används påverkar den biologiska mångfalden och hur väl ekosystem och ekosystemtjänster fungerar. Omvandlingstrycket som olika verksamheter utsätter land för mäts i förändrad landanvändning. På nivå tre står sex kategorier för mer än 60 procent av förändrad landanvändning, 17 kategorier står för 80 procent och 33 kategorier står för över 90 procent.
Tabellen visar ackumulerad inköpsvolym och ackumulerad landförändring vilket innebär att volym och påverkan hela tiden ökar. Exempel 1: den ackumulerade landförändringen av de tre första kategorierna är 42,4 procent av den totala landförändringen. Exempel 2: landförändring till följd av livsmedel är 60,4 % - 55,9 %=4,5 %.
| Inköpskategorier på nivå 3 i kategoristrukturen | % av ackumulerad inköpsvolym | % av ackumulerad landförändring |
|---|---|---|
|
Primärvård- och sjukhusinsatser |
14 % | 15,4 % |
|
Läkemedel och apoteksvaror |
27 % | 28,9 % |
|
Instrument & förbandsmaterial |
40 % | 42,4 % |
|
Bygg- och anläggningsentreprenad, gata, väg och vattenbyggnad |
49 % | 50,2 % |
|
Kollektivtrafik |
61 % | 55,9 % |
|
Livsmedel |
62 % | 60,4 % |
|
Måltider, catering och representation |
62 % | 63,8 % |
|
Hotell och konferens |
62 % | 66,4 % |
|
Kemikalier, labb-kemikalier, städkemikalier |
62 % | 68,9 % |
|
Hantverkstjänster, snickeri, Installationer |
65 % | 70,8 % |
|
Odontologiska insatser |
66 % | 72,8 % |
|
Arkitekter och tekniska konsulter |
69 % | 74,6 % |
|
IT-konsulter |
72 % | 75,9 % |
|
Verksamhetsbemanning |
74 % | 77,3 % |
|
Juridik, organisation, ekonomikonsulter |
76 % | 78,4 % |
|
Personalutbildning |
78 % | 79,6 % |
|
Elektricitet |
78 % | 80,6 % |
|
Övriga tjänster livsmedelshantering |
78 % | 81,6 % |
|
Persontransporter, resebyråtjänster |
79 % | 82,4 % |
|
Lokalhyra |
80 % | 83,3 % |
|
Laboratorietjänster |
81 % | 84,2 % |
|
Räddningstjänstverksamhet |
82 % | 84,9 % |
|
Livsmedel djuruppfödning landbaserad |
82 % | 85,6 % |
|
IT-hårdvara, skärmar, multifunktionsmaskiner, AV-utrustning |
83 % | 86,3 % |
|
Handledning, coachning, processtöd |
84 % | 86,9 % |
|
Skolverksamhet |
84 % | 87,5 % |
|
Städ, sotning, skadedjursbekämpning |
85 % | 88,1 % |
|
Gödning, växtmaterial, djurfoder, jordbrukskemikalier |
86 % | 88,6 % |
|
Brukarstöd socialtjänst |
86 % | 89,1 % |
|
Kontorsmaskiner |
87 % | 89,6 % |
|
Tillfällig logi och lokalhyra samt hyror från bostadsbolag |
87 % | 90,1 % |
|
Möbler och inventarier, tapetsörer |
88 % | 90,5 % |
|
Odlade livsmedel |
88 % | 90,9 % |
Källa: Upphandlingsmyndighetens egna beräkningar. Inklusive utbetalningar till statliga myndigheter, offentligägda fastighetsbolag, högskolor och museer. Exklusive utbetalningar till regioner, offentligt ägda verksamheter och kommuner.
Primärvård- och sjukhusinsatser står för största delen, cirka 15 procent, vad gäller påverkan på landanvändning följt av Läkemedel och apoteksvaror och Instrument och förbandsmaterial. Även Bygg- och anläggningsentreprenad, gata, väg och vattenbyggnad och Kollektivtrafik kommer bland de sex översta kategorierna som påverkar landanvändning mest.
Bland de sex kategorier som står för 60 procent av landpåverkan finns även Livsmedel. Detta trots att inköpen av livsmedel inom regionerna är relativt liten och bara utgör 0,57 procent av den totala inköpsvolymen inklusive moms.
På nivå tre i kategoriseringen återfinns även andra kategorier som direkt har att göra med livsmedelsinköp. Analyseras dessa livsmedelskategorier tillsammans utgör de 8 procent av påverkan på landanvändningen. Livsmedelsproduktion påverkar landanvändning och förändring av landanvändning mycket vilket framträder tydligt i analysen.
Analysen illustrerar att inköp som kostar relativt sett mindre än andra ändå kan medföra större miljöpåverkan. Det beror delvis på hur stor påverkan respektive typ av inköp har på exempelvis landförändring. Det beror också på hur stor del av inköpet som består av kostnader som inte kan hänföras direkt till material eller landanvändning utan ligger på löner och skatter och liknande. Det kan vara en förklaring till att skillnaden mellan exempelvis kollektivtrafik och elektricitet är stor i kronor räknat men mindre avseende på landförändring.
Små partiklar kan orsaka allvarliga hälsoproblem. Av regionernas inköp står 5 kategorier för 51 procent av den påverkan som medför utsläpp av hälsofarliga partiklar, 22 kategorier står för 80 procent och 39 kategorier står för 90 procent.
Köp av Kollektivtrafik som hel verksamhet står för största delen, cirka 15 procent av utsläppen av hälsofarliga inandningsbara partiklar. Bygg- och anläggningsentreprenad, gata, väg och vattenbyggnad kommer därefter med cirka 14 procent följt av Primärvård- och sjukhusinsatser, Läkemedel och apoteksvaror, Instrument och förbandsmaterial. Hantverkstjänster, snickeri, installationer är bygg- och fastighetsanknutna tjänster och ligger högt i listan och det gör även Persontransporter och resebyråtjänster.
För utsläpp av partiklar är förbränning en stor källa. Många av kategorierna i topp innehåller transporter eller användning av arbetsmaskiner vilket kräver förbränning av drivmedel. Exempel på det är Kollektivtrafik och Bygg- och anläggningsentreprenad, gata, väg och vattenbyggnad samt Hantverkstjänster, snickeri och installationer.
Tabellen visar ackumulerad inköpsvolym och ackumulerade utsläpp av partiklar vilket innebär att volym och utsläpp hela tiden ökar. Exempel 1: den ackumulerade utsläppen av de tre första kategorierna är 38 procent av de totala utsläppen. Exempel 2: andelen utsläpp från bygg- och anläggningsentreprenader är 29 % - 15 %=14 %.
| Inköpskategorier på nivå 3 i kategoristrukturen | % av ackumulerad inköpsvolym | % av ackumulerade utsläpp av partiklar |
|---|---|---|
|
Kollektivtrafik |
12 % | 15 % |
|
Bygg- och anläggningsentreprenader, gata, väg och vattenbyggnad |
21 % | 29 % |
|
Primärvård- och sjukhusinsatser |
36 % | 38 % |
|
Läkemedel och apoteksvaror |
48 % | 45 % |
|
Instrument och förbandsmaterial |
61 % | 51% |
|
Hantverkstjänster, snickeri, Installationer |
63% | 54% |
|
Persontransporter, resebyråtjänster |
65 % | 57 % |
|
Arkitekter och tekniska konsulter |
67 % | 60 % |
|
IT-konsulter |
70 % | 62 % |
|
Kontorsmaskiner |
71 % | 64 % |
|
Verksamhetsbemanning |
73 % | 66 % |
|
IT-hårdvara, skärmar, multifunktionsmaskiner, AV-utrustning |
74 % | 68 % |
|
Juridik, organisation, ekonomikonsulter |
76 % | 70 % |
|
Lokalhyra |
77 % | 71 % |
|
Kemikalier, labb-kemikalier, städkemikalier |
78 % | 74 % |
|
Anskaffning lätta fordon och personfordon |
78 % | 74 % |
|
Odontologiska insatser |
80 % | 75 % |
|
Livsmedel |
81 % | 76 % |
|
Måltider, catering och representation |
81 % | 77 % |
|
Telekomutrustning |
81 % | 78 % |
|
Fastighets-, bygg- och anläggningsmaterial (ej trä) |
82 % | 79 % |
|
Personalutbildning |
82 % | 79 % |
|
Städ, sotning, bekämpning |
84 % | 81 % |
|
Drivmedel |
84 % | 82 % |
|
Hotell och konferens |
84 % | 83 % |
|
Möbler och inventarier, tapetsörer |
85 % | 83 % |
|
Rälsfordon |
85 % | 84 % |
|
Godstransporter och flyttjänster |
85 % | 85 % |
|
Tillfällig logi och lokalhyra samt hyror från bostadsbolag |
86 % | 85 % |
|
Fastighetsservice |
87 % | 86 % |
|
Elektricitet |
87 % | 87 % |
|
Laboratorieutrustning, mätinstrument etc. |
88 % | 87 % |
|
Laboratorietjänster |
88 % | 88 % |
|
Skolverksamhet |
89 % | 88 % |
|
Räddningstjänstverksamhet |
90 % | 89 % |
|
Rekryteringskonsulter |
90 % | 89 % |
|
Brukarstöd socialtjänst |
91 % | 89 % |
|
IT-drift och system |
91 % | 90 % |
|
Reparation, underhåll och stödtjänster fordon |
92 % | 90 % |
Källa: Upphandlingsmyndighetens egna beräkningar. Inklusive utbetalningar till statliga myndigheter, offentligägda fastighetsbolag, högskolor och museer. Exklusive utbetalningar till regioner, offentligt ägda verksamheter och kommuner.