Kommunernas miljöpåverkan
År 2019 uppgick kommunernas klimatpåverkan till följd av inköp till 11,4 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det visar vår miljöspendanalys. Utsläppen motsvarar 44 procent av den totala klimatpåverkan till följd av offentliga inköp. I analysen redovisas även förändrad landanvändning och utsläpp av inandningsbara artiklar.
Innehåll på denna sida
Analys av de offentliga inköpens miljöpåverkan
En miljöspendanalys är en inköpsanalys där olika miljöfaktorer har integrerats. Det gör det möjligt att undersöka den miljö- och klimatpåverkan som uppstår till följd av inköp inom offentlig sektor. Det gör det också möjligt att undersöka vilken och hur stor miljöpåverkan olika typer av inköp har i relation till andra typer av inköp.
I Miljöspendanalysen redovisas klimatpåverkan, förändrad landanvändning, som bland annat påverkar den biologiska mångfalden samt utsläpp av inandningsbara partiklar som har betydelse för människors hälsa.
- Kommunernas klimatpåverkan till följd av inköp uppgick 2019 till 11,4 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det motsvarar 44 procent av den totala klimatpåverkan till följd av offentliga inköp.
- Den förändrade globala landanvändningen som bland annat påverkar den biologiska mångfalden beräknas till 1,4 miljarder kvadratmeter.
- Utsläppen av inandningsbara partiklar som har betydelse för människors hälsa beräknad till 17 tusen ton.
Analysen omfattar utbetalningar från 289 kommuner till ett värde av 339 miljarder kronor inklusive moms.
Grunden i analysen är en så kallad spendanalys som visar hur mycket som betalats ut till (spenderats på) olika leverantörer. Utbetalningarna motsvarar ofta olika inköp. Hyror är i vanliga fall inte upphandlingspliktigt men Miljöspendanalysen är inte begränsad till sådant som är upphandlingspliktigt utan till sådant som kan ses som en form av inköp.
En spendanalys bygger på en struktur med olika typer av inköp som grupperas i kategorier som exempelvis: Byggnad, Fastighet och mark, Utrustning och material samt Drift av hela verksamheter samt driftentreprenad.
I miljöspendanalysen redovisas miljöpåverkan för olika inköpskategorier. Inköp kan struktureras på olika sätt. It och telekommunikation har vi placerat under huvudkategorin Organisation. Men det skulle till exempel vara möjligt att placera It och telekommunikation under Utrustning och material. Kategorin skulle då vara den tredje största inköpskategorin inom huvudkategorin Utrustning och material men huvudkategoriernas placering gentemot varandra hade inte påverkats.
Byggnad, fastighet och mark är den största inköpskategorin. Den består av bland annat energi, avlopp, bygg- och anläggningsentreprenader, gatu- och fastighetsskötsel och mark. Där finns också konsulttjänster som har att göra med bygg och anläggning, exempelvis arkitekter och tekniska konsulter. Kommunernas inköp inom Byggnad, fastighet och mark uppgick år 2019 till 127,5 miljarder kronor och bidrog till utsläpp på 4,6 miljoner ton CO2-e. Omvandlingstrycket på land, förändrad landanvändning, uppgår till 367 miljoner kvadratmeter och utsläppen av hälsoskadliga partiklar till 6 502 ton.
Utrustning och material omfattar inköp av allt från fordon, drivmedel till fordon, möbler till kontorsartiklar med mera. Här ingår även fastighets- och byggmaterial som köps som varor och inte ingår i entreprenader.
Inköpen uppgår till 28,7 miljarder kronor. Sett till klimatpåverkan är kategorin näst störst och bidrar till uppsläpp på 1,9 miljoner ton CO2-e. Kategorin medför ett beräknat omvandlingstryck på land, förändrad landanvändning, på 112 miljoner kvadratmeter och utsläpp av hälsoskadliga partiklar på 2 843 ton.
Kategorin Drift av hela verksamheter och driftentreprenader innehåller tjänster som är av sådan omfattning att det skulle motsvara drift av hela verksamheter om köparen valde att utföra det i egen regi i stället för att köpa in. Exempel är tjänster som drift av kollektivtrafik, sjukvård, olika boenden eller tjänster i form av driftentreprenader av boenden och liknande. Utbetalningarna uppgår till 83,7 miljarder kronor och utsläppen av växthusgaser till 1,7 miljoner ton CO2-e. Kategorin medför ett beräknat omvandlingstryck på landytan på 281 miljoner kvadratmeter och utsläpp av hälsoskadliga partiklar på 2 606 ton.
Kategorin Tjänster och material till brukare är varor och tjänster som används mer eller mindre direkt av medborgarna och brukarna. Det är olika tjänster och insatser inom vård- och omsorgsområdet, läkarbesök, proteser och hjälpmedel. Men också livsmedel, kök och måltider återfinns i denna kategori.
I analysen står kategorin för 47 miljarder kronor och en klimatpåverkan om 1,7 miljoner CO2-e. Kategorin medför en beräknad förändrad landanvändning på drygt 555 miljoner kvadratmeter vilket gör huvudkategorin till den som har störst påverkan på hur mark används. Huvuddelen av den påverkan orsakas av livsmedel och anknutna varor och tjänster. Utsläpp av hälsoskadliga partiklar från kategorin tjänster och material till brukare låg på 2 659 ton.
Inköp som görs för att hålla den egna organisationen i gång har vi sorterat in under Material och tjänster för egna organisationen. Det är saker som IT-konsulter, IT-hårdvara och telekommunikation, personalresor, banktjänster, PR och kommunikation samt frakt och post. Inköpen beräknar vi till 41 miljarder kronor och klimatpåverkan till 1,2 miljon ton CO2-e. Kategorin medför en beräknad förändrad landanvändning på 107 miljoner kvadratmeter och utsläpp av hälsoskadliga partiklar på 1 816 ton.
Inom kategorin Stödjande tjänster, främst kompetens återfinns övriga konsulter och inhyrd personal. Kategorin stod för 10 miljarder kronor år 2019 och bidrar till utsläpp på 218 tusen ton CO2-e. Kategorin medför ett beräknat omvandlingstryck på landanvändning på 18 miljoner kvadratmeter utsläpp av hälsoskadliga partiklar på 325 ton.
En sammanställning av kommunernas miljöpåverkan fördelat på inköpskategorier och klimat, förändrad landanvändning samt utsläpp av inandningsbara partiklar finns att ladda ner.
Få poster står för hälften av kommunernas miljöpåverkan
Miljöspendanalysens kategoristruktur består av fyra nivåer av inköpskategorier. När vi ser på miljöpåverkan utan att gruppera kategorierna som vi gjort ovan blir det tydligt att det är få poster på nivå tre i kategoristrukturen som står för en stor del av påverkan på miljön.
Av inköpskategorierna står 10 för 52 procent av klimatpåverkan i form av utsläpp av växthusgaser, 30 kategorier står för 80 procent och 48 kategorier står för 90 procent.
Bygg- och anläggningsentreprenader och gata står för över 16 procent av totalen och har störst klimatpåverkan. Därefter följer Logi och lokalhyror, Skolverksamhet och Elektricitet samt Livsmedel. Sedan kommer Fastighets-, bygg- och anläggningsmaterial (ej trä) följt av Drivmedel till fordon och hantverkstjänster, snickeri och Installationer. Tillsammans med Fjärrvärme står dessa för 52 procent av klimatpåverkan.
I påverkan från boenden, behandlingshem och äldreboenden ingår bland annat livsmedel och uppvärmning av fastigheter. I tjänster som kan sorteras under skolverksamhet så ingår i dessa bland annat livsmedel och uppvärmning av fastigheter. Hyror är i vanliga fall inte upphandlingspliktigt men Miljöspendanalysen är inte begränsad till sådant som är upphandlingspliktigt utan till sådant som kan ses som en form av inköp.
Tabellen visar ackumulerad inköpsvolym och klimatpåverkan vilket innebär att volym och påverkan hela tiden ökar. Exempel 1: den ackumulerade påverkan av de tre första kategorierna är 28,1 procent av den totala klimatpåverkan. Exempel 2: klimatpåverkan från livsmedel är 36 % - 32,1 %= 3,9 %.
Inköpskategorier på nivå 3 i kategoristrukturen | % av ackumulerad inköpsvolym | % av ackumulerad klimatpåverkan |
---|---|---|
Bygg- och anläggningsentreprenad, gata, väg och vattenbyggnad |
15,7 % |
16,4 % |
Tillfällig logi och lokalhyra samt bostäder |
22,5 % |
22,7 % |
Skolverksamhet |
31,8 % |
28,1 % |
Elektricitet |
34,2 % |
32,1 % |
Livsmedel |
36,7 % |
36,0 % |
Lokalhyra |
40,9 % |
39,8 % |
Fastighets-, bygg- och anläggningsmaterial (ej trä) |
42,0 % |
43,5 % |
Drivmedel |
42,3 % |
46,8 % |
Hantverkstjänster, snickeri, installationer |
45,1 % |
49,7 % |
Fjärrvärme |
46,0 % |
52,2 % |
Markarbeten och geoteknik |
48,3 % |
54,7 % |
Arkitekter och tekniska konsulter |
51,4 % |
56,7 % |
Social- och vårdverksamhet |
55,5 % |
58,6 % |
Äldreomsorgsverksamhet |
59,4 % |
60,5 % |
IT-konsulter |
62,4 % |
62,4 % |
Brukarstöd socialtjänst |
65,4 % |
64,1 % |
Räddningstjänstverksamhet |
66,9 % |
65,6 % |
IT-hårdvara, skärmar, multifunktionsmaskiner, AV-utrustning |
67,9 % |
67,0 % |
Kollektivtrafik |
69,6 % |
68,4 % |
Juridik-, organisations-, ekonomikonsulter |
71,4 % |
69,6 % |
Kontorsmaskiner |
72,0 % |
70,8 % |
Källsortering, avfalls- och sophantering |
73,1 % |
72,0 % |
Primärvård- och sjukhusinsatser |
75,5 % |
73,2 % |
Persontransporter, skolskjutsar, resebyråtjänster |
76,5 % |
74,3 % |
Grönyteskötsel och bruk av land och vatten |
77,2 % |
75,5 % |
Vatten och avlopp |
78,3 % |
76,5 % |
Godstransporter och flyttjänster |
79,2 % |
77,6 % |
Anskaffning lätta fordon och personfordon |
80,1 % |
78,5 % |
Måltider, catering och representation |
80,4 % |
79,4 % |
Möbler och inventarier, tapetsörer |
81,0 % |
80,3 % |
Städ, sotning, bekämpning |
82,0 % |
81,1 % |
Föreningsbidrag |
82,6 % |
81,9 % |
Hotell och konferens |
82,9 % |
82,6 % |
Tunga fordon och entreprenadmaskiner |
83,5 % |
83,3 % |
Fossila bränslen så som eldningsolja och naturgas |
83,6 % |
84,0 % |
Telekomutrustning |
84,2 % |
84,6 % |
Fastighetsservice |
85,1 % |
85,2 % |
Reparation, underhåll och stödtjänster fordon |
85,6 % |
85,8 % |
Brukarstöd äldrevård |
86,7 % |
86,4 % |
Böcker, tidningar, media |
87,4 % |
86,9 % |
Drift av gatunät och infrastruktur |
88,1 % |
87,4 % |
Larm och bevakning |
88,9 % |
88,0 % |
Släp, liftar, specialfordon och specialmaskiner |
89,5 % |
88,5 % |
Uppfödning och livsmedel av landlevande djur |
89,5 % |
89,0 % |
Kontorsmaterial (ej IT) |
89,9 % |
89,5 % |
Anskaffning byggnad, anläggning, moduler |
90,1 % |
90,0 % |
Trävaror och slöjdträ |
90,3 % |
90,5 % |
Elinstallations-, kablar, belysnings-, förbrukningsmaterial |
90,5 % |
90,9 % |
Källa: Upphandlingsmyndighetens egna beräkningar. Föreningsbidrag är insorterat ibland utbetalningar och finns med i underlaget men kan ju inte styras genom inköpsverksamheten.
Hur land (och vatten) används påverkar den biologiska mångfalden och hur väl ekosystem och ekosystemtjänster fungerar. Omvandlingstrycket som olika verksamheter utsätter land för mäts i förändrad landanvändning. Av kommunernas inköp står 15 inköpskategorier för 70 procent av förändrad landanvändning, 22 kategorier står för 80 procent och 35 kategorier står för 90 procent.
Livsmedel står för cirka 3 procent av inköpsvolymen men har störst påverkan med cirka 18 procent. Därpå följer inköp inom Bygg- och anläggningsentreprenad, gata, väg och vattenbyggnad följt av Skolverksamhet, Övriga tjänster inom livsmedelshantering, Tillfällig logi och lokalhyra samt hyror från bostadsbolag, Elektricitet, Föreningsbidrag, Måltider och catering samt Odlade livsmedel. Därefter kommer inköp av social- och vårdverksamhet (så som boenden och behandlingshem) samt äldreomsorgsverksamhet (så som äldreboenden) och livsmedel från specifika leverantörer som har djuruppfödning samt hotell och konferenser.
Inte förvånande har kategorier som har med lantbruk och liknande ytkrävande verksamheter stor påverkan på landanvändningen. Det är främst livsmedelsanknutna kategorier. I tjänster som kan sorteras under skolverksamhet och boenden ingår i dessa bland annat livsmedel och uppvärmning av fastigheter.
Föreningsbidrag ligger under utbetalningar och finns med i underlaget men kan inte styras genom inköpsverksamheten. Här kommer föreningsbidragen högt. Det beror sannolikt på att vi analysen av 2019-års utbetalningar kategoriserat ridklubbar och motorföreningar specifikt och inte behandlat dem som andra föreningar i analysen. Det ger större utslag i analysen avseende hur landpåverkan blir, speciellt för föreningar med hästar som kräver foder.
Hyror är i vanliga fall inte upphandlingspliktigt men Miljöspendanalysen är inte begränsad till sådant som är upphandlingspliktigt utan till sådant som kan ses som en form av inköp, mer om det under sidorna för material och metoder.
Tabellen visar ackumulerad inköpsvolym och förändrad landanvändning vilket innebär att volym och påverkan hela tiden ökar. Exempel 1: den ackumulerade påverkan av de tre första kategorierna är 33 procent av den förändrade landanvändningen. Exempel 2: förändrad landanvändning från Skolverksamhet är 33 % - 27 %=6 %.
Inköpskategorier på nivå 3 i kategoristrukturen | % av ackumulerad inköpsvolym | % av ackumulerad förändrad landanvändning |
---|---|---|
Livsmedel |
3 % |
18 % |
Bygg- och anläggningsentreprenad, gata, väg och vattenbyggnad |
18 % |
27 % |
Skolverksamhet |
28 % |
33 % |
Övriga tjänster livsmedelshantering |
28 % |
38 % |
Tillfällig logi och lokalhyra samt bostäder |
34 % |
42 % |
Elektricitet |
37 % |
45 % |
Föreningsbidrag |
37 % |
48 % |
Måltider och catering representation |
37 % |
52 % |
Odlade livsmedel |
37 % |
55 % |
Social- och vårdverksamhet |
41 % |
58 % |
Uppfödning och livsmedel av landlevande djur |
42 % |
61 % |
Äldreomsorgsverksamhet |
45 % |
64 % |
Hotell och konferens |
46 % |
66 % |
Brukarstöd socialtjänst |
49 % |
68 % |
Lokalhyra |
53 % |
70 % |
Primärvård- och sjukhusinsatser |
55 % |
72 % |
Hantverkstjänster, snickeri, Installationer |
58 % |
74 % |
Vatten och avlopp |
59 % |
75 % |
Markarbeten och geoteknik |
61 % |
77 % |
Gödning, växtmaterial, djurfoder, jordbrukskemikalier |
62 % |
78 % |
Arkitekter och tekniska konsulter |
65 % |
79 % |
Källsortering, avfalls- och sophantering |
66 % |
80 % |
IT-konsulter |
69 % |
81 % |
Fjärrvärme |
70 % |
82 % |
Grönyteskötsel och bruk av land och vatten |
71 % |
83 % |
Räddningstjänstverksamhet |
72 % |
84 % |
Brukarstöd äldrevård |
73 % |
85 % |
Fastighets-, bygg- och anläggningsmaterial (ej trä) |
74 % |
86 % |
Juridik-, organisation-, ekonomikonsulter |
76 % |
87 % |
Kemikalier, labb-kemikalier, städkemikalier |
76 % |
87 % |
Anskaffning byggnad, anläggning, moduler |
77 % |
88 % |
Trävaror och slöjdträ |
77 % |
89 % |
Möbler och inventarier, tapetsörer |
77 % |
89 % |
Kollektivtrafik |
79 % |
90 % |
Personalutbildning |
80 % |
90 % |
Källa: Upphandlingsmyndighetens egna beräkningar. Utbetalningar till kommuner är inte medtaget. Föreningsbidrag är insorterat ibland utbetalningar och finns med i underlaget men kan ju inte styras genom inköpsverksamheten.
Små partiklar kan orsaka allvarliga hälsoproblem när de andas in. Av kommunernas inköp står 9 kategorier för 50 procent av utsläppen av hälsoskadliga partiklar, 31 kategorier står för 80 procent och 48 kategorier står för 90 procent.
Bygg- och anläggningsentreprenad, gata, väg och vattenbyggnad är störst med cirka 17 procent följt av Tillfällig logi och lokalhyra samt hyror från bostadsbolag, Skolverksamhet, Fastighets-, bygg- och anläggningsmaterial (ej trä) och Livsmedel. I tjänster som kan sorteras under skolverksamhet och boenden så ingår i dessa bland annat livsmedel och uppvärmning av fastigheter med mera.
Tabellen visar ackumulerad inköpsvolym och utsläpp av inandningsbara partiklar vilket innebär att volym och påverkan hela tiden ökar. Exempel 1: den ackumulerade påverkan av de tre första kategorierna är 29,3 procent av de totala utsläppen av partiklar. Exempel 2: andelen av de totala utsläppen av partiklar från skolverksamhet är 29,3 % - 23,9 %=13 %.
Inköpskategorier på nivå 3 i kategoristrukturen |
% av ackumulerad inköpsvolym |
% av ackumulerade utsläpp av inandningsbara partiklar |
---|---|---|
Bygg- och anläggningsentreprenad, gata, väg och vattenbyggnad |
15,7 % |
17,4 % |
Tillfällig logi och lokalhyra samt bostäder |
22,5 % |
23,9 % |
Skolverksamhet |
31,8 % |
29,3 % |
Fastighets-, bygg- och anläggningsmaterial (ej trä) |
32,9 % |
34,2 % |
Livsmedel |
35,4 % |
38,5 % |
Lokalhyra |
39,6 % |
42,5 % |
Hantverkstjänster, snickeri, installationer |
42,4 % |
45,6 % |
Markarbeten och geoteknik |
44,7 % |
48,1 % |
Elektricitet |
47,1 % |
50,3 % |
Arkitekter och tekniska konsulter |
50,2 % |
52,3 % |
IT-konsulter |
53,3 % |
54,3 % |
Social- och vårdverksamhet |
57,3 % |
56,3 % |
Äldreomsorgsverksamhet |
61,2 % |
58,2 % |
Fjärrvärme |
62,1 % |
60,1 % |
Brukarstöd socialtjänst |
65,1 % |
61,8 % |
Drivmedel |
65,4 % |
63,3 % |
IT-hårdvara, skärmar, multifunktionsmaskiner, AV-utrustning |
66,4 % |
64,8 % |
Räddningstjänstverksamhet |
67,9 % |
66,3 % |
Kollektivtrafik |
69,6 % |
67,8 % |
Kontorsmaskiner |
70,1 % |
69,1 % |
Juridik-, organisations-, ekonomikonsulter |
72,0 % |
70,3 % |
Primärvård- och sjukhusinsatser |
74,4 % |
71,5 % |
Persontransporter, skolskjutsar, resebyråtjänster |
75,4 % |
72,7 % |
Föreningsbidrag |
75,7 % |
73,8 % |
Måltider, catering och representation |
76,1 % |
74,9 % |
Godstransporter och flyttjänster |
77,0 % |
75,9 % |
Anskaffning lätta fordon och personfordon |
77,9 % |
77,0 % |
Vatten och avlopp |
78,9 % |
78,0 % |
Källsortering, avfalls- och sophantering |
80,0 % |
79,0 % |
Möbler och inventarier, tapetsörer |
80,6 % |
79,9 % |
Hotell och konferens |
81 % |
80,8 % |
Uppfödning och livsmedel av landlevande djur |
81,0 % |
81,6 % |
Städ, sotning, bekämpning |
82,2 % |
82,4 % |
Tunga fordon och entreprenadmaskiner |
82,8 % |
83,1 % |
Telekomutrustning |
83,4 % |
83,8 % |
Fastighetsservice |
84,3 % |
84,4 % |
Brukarstöd äldrevård |
85,5 % |
85,0 % |
Reparation, underhåll och stödtjänster fordon |
86,0 % |
85,5 % |
Släp, liftar, specialfordon och specialmaskiner |
86,5 % |
86,1 % |
Kontorsmaterial (ej IT) |
86,9 % |
86,6 % |
Böcker, tidningar, media |
87,6 % |
87,2 % |
Larm och bevakning |
88,4 % |
87,7 % |
Drift av gatunät och infrastruktur |
89,1 % |
88,3 % |
Elinstallations-, kablar, belysnings-, förbrukningsmaterial |
89,3 % |
88,8 % |
Övriga tjänster livsmedelshantering |
89,3 % |
89,3 % |
Grönyteskötsel och bruk av land och vatten |
90,1 % |
89,8 % |
Personalutbildning |
90,9 % |
90,3 % |
Försäkringar och skador |
91,6 % |
90,7 % |
Källa: Upphandlingsmyndighetens egna beräkningar. Utbetalningar till kommuner är inte medtaget. Föreningsbidrag är insorterat ibland utbetalningar och finns med i underlaget men kan ju inte styras genom inköpsverksamheten.