Begränsning av specifika ämnen/ämnesgrupper

Följ upp villkoret genom att begära in uppgifter från leverantören om att kontraktsvillkoret uppfylls enligt angiven tidpunkt, till exempel:

Märkning

Följ upp kontraktsvillkoret genom att kontrollera att det finns en giltig licens för den aktuella produkten, till exempel:

Svanen (Nordisk Miljömärkning), Textiltvättmedel för professionellt bruk.

Egendeklaration verifierad av ackrediterat verifieringsorgan

Följ upp kontraktsvillkoret genom att begära in leverantörens egendeklaration inklusive dokumentation som visar att kravet uppfylls. Egendeklarationen ska vara verifierad av ett verifieringsorgan ackrediterat för uppgiften enligt ISO/IEC 17029 eller likvärdig standard.

Detta krav är formulerat som ett särskilt kontraktsvillkor som inte behöver uppfyllas vid anbudslämnandet. I stället ska det uppfyllas när kontraktet har startat eller vid en senare angiven tidpunkt.

Observera att detta krav inte kan verifieras med säkerhetsdatablad. Den låga koncentrationen i kravet gör att halten kanske inte är tillräckligt hög för att respektive ämne ska tas upp på säkerhetsdatabladet.

Observera att detta krav på avancerad nivå inte ska användas tillsammans med kravet på basnivå. Det avancerade kravet omfattar även de ämnen/ämnesgrupper som ingår i baskravet.

Egendeklaration verifierad av ackrediterat verifieringsorgan finns inte alltid tillgängligt som bevis eftersom leverantören för att kunna använda beviset måste ha tillgång till ett verifieringsorgan som är ackrediterat enligt ISO 17029.

Det finns idag ett begränsat antal ackrediterade verifieringsorgan för ISO/IEC 17029 (Bedömning av överensstämmelse - Allmänna principer och krav för validerings- och verifieringsorgan) eftersom det är en relativt ny standard. Detta kan komma att ändras, särskilt om efterfrågan på att verifiera kravuppfyllelse på detta sätt ökar. Mer information om standarden och ackrediterade verifieringsorgan finns på Swedacs webbplats.

Det finns flera problematiska ämnen/ämnesgrupper som är svåra att utesluta genom generella krav på ämnens eller produkters klassificering. Därför finns det behov av att ställa ytterligare krav på begränsning av specifika ämnen och ämnesgrupper. Det avancerade kravet utesluter fler ämnen/ämnesgrupper än vad baskravet gör.

EDTA

Komplexbildaren EDTA är inte lätt nedbrytbar och bryts därför inte ner helt i de kommunala reningsverken¹. Det finns idag andra komplexbildare som är nedbrytbara som kan ersätta EDTA. EDTA måste deklareras i halter över 0,2 viktsprocent enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 648/2004 av den 31 mars 2004 om tvätt- och rengöringsmedel.

Ämnen på kandidatförteckningen

Ämnen med egenskaper som kan medföra allvarliga och bestående effekter på människors hälsa och i miljön förs upp på kandidatförteckningen². Dessa ämnen:

-är cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska, så kallade CMR-ämnen
-är långlivade, bioackumulerande och toxiska, så kallade PBT-ämnen
-inger motsvarande betänkligheter, till exempel hormonstörande ämnen.

PBT och vPvB

Persistenta (långlivade), bioackumulerbara och toxiska ämnen (PBT) samt väldigt persistenta och väldigt bioackumulerbara ämnen (vPvB) definieras i förordning (EG) 1907/2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), annex XIII³ Dessa ämnen har miljöfarliga egenskaper och tillhör gruppen ”särskilt farliga ämnen”. Ämnen som bedömts som PBT eller vPvB ska deklareras på säkerhetsdatabladet om de ingår i halter ≥0,1 viktsprocent i produkten. Vissa, men inte alla ämnen klassificerade som PBT eller vPvB finns upptagna på kandidatförteckningen.

Hormonstörande eller potentiellt hormonstörande ämnen

Ämnen som är hormonstörande är främmande för kroppen. De kan påverka kroppens hormonsystem och ge skadliga effekter, till exempel bidra till utveckling av cancer eller påverka ämnesomsättningen och förmågan att få barn⁴.

De hormonstörande eller potentiellt hormonstörande ämnen som omfattas av kriteriet är de som listas på Endocrine Disruptor Lists, listorna I och II5. Vissa, men inte alla, hormonstörande ämnen finns upptagna på kandidatförteckningen.

Nya klassificeringar för persistenta och hormonstörande ämnen

Från den 20 april 2023 finns det fyra nya faroklasser i CLP-förordningen:

Ämnen och blandningar kan klassificeras och märkas i de nya faroklasserna, men det är inte något krav ännu. Från och med 1 maj 2025 måste ämnen klassificeras och märkas i de nya faroklasserna, med en övergångsperiod fram till och med 1 november 2026 för ämnen som har släppts ut på marknaden före 1 maj 2025. Blandningar ska klassificeras och märkas i de nya faroklasserna från och med 1 maj 2026, med en övergångsperiod fram till 1 maj 2028 för produkter som redan har släppts ut på marknaden före 1 maj 2026. Om ett ämne eller en blandning är klassificerad finns informationen under punkt 2 Farliga egenskaper i säkerhetsdatabladet.

PFAS (per- och/eller polyfluorerade alkylerade föreningar)

PFAS eller högfluorerade ämnen är ett samlingsnamn för en stor och komplex ämnesgrupp på mer än 10 000 identifierade ämnen. De används på grund av sina egenskaper för att ge vatten, smuts- eller fettavvisande ytor, till exempel hos textilier. Gemensamt för alla PFAS-ämnen är att de är mycket svåra att bryta ner. Vissa PFAS kan ha skadliga effekter, både för människa och miljö. Alla PFAS-ämnen är syntetiskt framställda och de finns inte naturligt i miljön. Två uppmärksammade ämnen är PFOS (perfluoroktansulfonat) och PFOA (perfluoroktansyra).

Detta krav innebär i praktiken att ämnena inte används efter som ämnena i de nivåer som anges i kravet inte fyller någon funktion.

Optiska vitmedel

Optiska vitmedel är ämnen som har egenskapen att de kan absorbera UV-ljus och emittera blått ljus-kallat flourescens⁶. Optiska vitmedel används som färgämne i vita textilier för att öka vitheten. De används även i vissa rengöringsmedel för att behålla textilens vithet som annars minskar genom urtvättning.

Aktivt klor

Produkter som innehåller aktivt klor kan vid hög temperatur och vid hög smutsbelastning bilda klororganiska föreningar. Klororganiska föreningar är generellt svårnedbrytbara och därför långlivade i naturen. Det är därför relevant att ställa krav på att produkter ej ska innehålla aktivt klor. Procenthalten är satt med tanke på att tillåta att klorerat vatten används vid produktionen av tvättkemikalierna eftersom aktivt klor minimerar behovet av konserveringsmedel i produktionstankar för avjoniserat vatten. Kommunalt vatten är också klorerat, varför man aldrig kan garantera att slutprodukten blir helt fri från klor.

Aktivt klor är också effektivt som blekmedel och därför kan användning av produkter med aktivt klor vara motiverat vid omtvätt av svårt nedsmutsat tvättgods⁷, eftersom alternativet kan vara kassation.

¹ https://echa.europa.eu/documents/10162/65615721-ab6d-4f28-b48f-73cf9d8cc529

² https://echa.europa.eu/sv/candidate-list-table

³ https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:02006R1907-20230806

⁴ https://www.kemi.se/hallbarhet/amnen-och-material/hormonstorande-amnen

⁵  https://edlists.org/the-ed-lists

⁶ http://www.eco-forum.dk/detergents/

⁷ Med svårt nedsmutsat tvättgods menas exempelvis färgämnesfläckar från läkemedel, textilier, kaffe, te, urin färgrester från läppstift, antitranspirationsmedel, bläck m.m. (ur Textilhandboken - Avsedd för textilier inom vård och omsorg, SIS-TR 11:2005).

Versionsdatumet talar om när hållbarhetskriteriet skapades eller senast uppdaterades. Senast granskad talar om när vi senast kontrollerade att hållbarhetskriteriet fortfarande är aktuellt.

2023-11-24, Krav ID 10336:2: Kravtyp ändrad från tilldelningskriterium till kontraktsvillkor, basnivå har tillkommit. Basnivån omfattar krav på EDTA (som tidigare fanns i avancerade kravet) samt krav på kandidatförteckningsämnen, PBT/vPvB och hormonstörande ämnen.
2019-05-21, Krav ID 10336:1: