Förbrukningsartiklar tillverkade i halogenfri plast

Kontraktsvillkoren bör återge hur den antagna leverantören uppfyllt tilldelningskriterierna och innehålla en klausul om att detta ska upprätthållas under avtalsperioden samt på vilket sätt och när leverantören ska redovisa detta. Leverantören ska kunna tillhandahålla information om vilka halogener som ingår i offererad produkt samt eventuella rester som ingår i slutprodukten.

Den upphandlande myndigheten kan exempelvis begära att leverantören inom [sex (6) veckor eller annan senare tid som bestäms av den upphandlande myndigheten] från det att begäran mottogs inkomma med teknisk dokumentation som styrker att den offererade produkten inte innehåller halogenerade plaster enligt kravet.

If a verified self-declaration is used to prove that the requirement is fulfilled, request the supplier’s self-declaration, including documentation showing that the requirement is met. The self-declaration shall be verified by a verification body accredited for the task in accordance with ISO / IEC 17029 or equivalent standard. 

Baskravet för förbrukningsartiklar tillverkade i klorfri plast (KravID 11253) och tilldelningskriteriet på avancerad nivå kan användas tillsammans.

Det finns idag ett begränsat antal ackrediterade verifieringsorgan för ISO/IEC 17029 (Bedömning av överensstämmelse - Allmänna principer och krav för validerings- och verifieringsorgan) eftersom det är en relativt ny standard. Detta kan komma att ändras, särskilt om efterfrågan på att verifiera kravuppfyllelse på detta sätt ökar. Mer information om standarden och ackrediterade verifieringsorgan finns på Swedacs webbplats.  

Halogenerade organiska föreningar intar en särställning vad gäller gruppen särskilt farliga ämnen, eller så kallade SVHC-ämnen. Ämnen som fluor, klor, brom och jod i periodiska systemet som betecknas halogener utmärks av dess unika förmåga att reagera kraftigt med andra ämnen och bilda föreningar med särskilt stark kemisk bindning och som därigenom är särskilt svåra att bryta ner termiskt, kemiskt eller biotiskt i naturen. De mest reaktiva halogenerna som fluor, klor och brom har därför inte oväntat en stor representation i mängden av diskuterade och upptäckta miljögifter såsom PFAS, PFOS, PCB, DDT, dioxiner, HCB, PCP och flera bromerade flamskyddsmedel. Att utesluta halogenerade organiska ämnen är ofta en kostnadseffektiv metod att förhindra spridning av SVHC-ämnen och nå “giftfri miljö” vid upphandling. SVHC-ämnen karakteriseras delvis av klassiska miljögiftsegenskaper såsom hög grad av persistens, men också av bioackumulerbarhet och toxicitet.

En viktig förebyggande åtgärd för att möta miljömålet “Giftfri miljö” och inte bidra till spridningen av SVHC-ämnen blir därför att så långt som möjligt undvika att halogenerade kemikalier och material kommer ut på marknaden överhuvudtaget. Till exempel polyvinylkloridplast, och övrig klorerad plast tillhör de viktigaste källorna för global distribution av halogenerade ämnen, även om andra källor som innehåller salt naturligtvis också bidrar. Därför har exempelvis många regioner ett långsiktigt mål att fasa ut klorerad plast som PVC från vård-och omsorgsverksamheter.

Den tidigare storskaliga klorblekningen av pappersmassa är ett tydligt exempel på bildningen av en stor mängd halogenerade och stabila miljöföroreningar som förorenat Östersjön. Gränsvärdet för massafabrikerna uttrycks också följdriktigt i form av AOX som betyder “absorberbar organisk halogen”. Det råder idag starka kostrestriktioner för fet fisk från Östersjön med hänvisning till risken för klorerade dioxiner.

Vid förbränning kan halogenerna lösgöras och lätt reagera på nytt och bilda ofrivilligt halogenerade persistenta föreningar såsom dioxiner, polyklorerade bifenyler (PCB). Väl utbyggd rökgasrening är ett sätt att förebygga detta, men med global handel och komplexa materialflöden är sannolikheten relativt liten att halogenerade material och kemikalier hamnar i anläggningar med avancerad rökgasrening. Även vid förbränning med avancerad rening finns ofta okontrollerade halogenströmmar. Halogenerade föreningar hamnar företrädelsevis i flygaskan tillsammans med andra föroreningar. Trots detta är miljörapportering till myndigheter ofta enbart inriktade på direkta vatten-och luftemissioner. Flygaskan deponeras idag i bästa fall i deponier med låg risk för läckage, men definitiva garantier att de hälsofarliga ämnena sprids vidare kan inte lämnas, framförallt inte utanför Sveriges gränser.

1. The Danish Environmental Protection Agency. 2014. Alternatives to classified phthalathes in

medical devices.

2. Swedish Toxicology Sciences Research Center, 2016. Alternativa mjukgörare i sjukvårdsmiljö

Versionsdatumet talar om när hållbarhetskriteriet skapades eller senast uppdaterades. Senast granskad talar om när vi senast kontrollerade att hållbarhetskriteriet fortfarande är aktuellt.