| Ladda ner | Beskrivning | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Projektering av inneklimat idrottshall och installationssamordnare | Basnivå | Teknisk specifikation | |||
Information om kriteriet Ett bra inneklimat är viktigt för människors hälsa och kan ha stor påverkan på hälsan eftersom de flesta idag tillbringar huvuddelen av sitt liv inomhus och andas den luft, med allt som är i den. Luftbyte med frisk ren luft, ventilation och luftfilter där det är nödvändigt är viktiga för en hälsosam inomhusmiljö. Temperaturer påverkar människors förmåga att fungera tillfredställande både i hemmet och på arbetsplatsen. Kriterietext Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska under givna förutsättningar utföra och redovisa en projektering som säkerställer att beställarens krav på inneklimatets kvalitet kan uppfyllas. Kraven för projekteringen beskrivs nedan. Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska genomföra projekteringen med sedvanlig sakkunskap och med fackmässigt utförande. För att säkerställa sakkunskap och fackmässigt utförande ska Konsulten/projektören utse en person med ansvar och mandat som sakkunnig installationssamordnare för projektet. Den sakkunnige installationssamordnaren ska utses i samråd med beställaren.
[TILL BESTÄLLAREN! För nedanstående stycke och punkter gäller att ni måste välja någon av de två alternativa skrivningarna! Om programhandlingen detaljerat beskriver vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, så ta bort alternativ skrivning B. Använd då istället skrivning A. Om programhandlingen inte är detaljerad i vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, eller om krav på inneklimat inte finns. Ta bort alternativ skrivning A, använd då istället skrivning B. Ändra också på de punkter som är motstridiga era eventuella krav så inte målkonflikter uppstår! Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]
Skrivning A) Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Beställarens krav på inneklimatets kvalitet anges i programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt. Programhandlingen för inneklimat bifogas upphandlingsunderlaget.
Material som bifogas upphandlingsdokumentet:
Skrivning B) Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Utöver vad som står i programhandlingen om inneklimat så gäller beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer och information i Tabell 1 (nedan kallade ”kraven”), som bifogas. Grunden för rumsfunktionskort för byggnadens olika typrum ska upprättas baserat på nedan. Utöver programhandlingen och tabell 1 gäller nedanstående punkter för projekteringen av inneklimatet. Konsulten/ Projektören / Entreprenören [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!] dokumentation över projekteringen av inneklimatet ska också tydligt redovisa hur nedanstående punkter omhändertagits:
Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas Material som ska användas:
Material som bör användas som arbets- och beräkningsunderlag samt stöd för att arbeta fram innehållet om inneklimat i programhandlingen anges nedan. Materialet bör användas under uppdraget och ska inhämtas från beställaren:
. [Texten nedan gäller för båda skrivningarna A och B. Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!] Dynamiska simulerings- och beräkningsprogram ska användas för att beräkna och simulera utfall. Kontroll bör ske mot kompletterande beräkningsmodeller så som exponeringsmodeller, komfortmodeller och predicted heat strain. Konsulten/projektören/entreprenören ska i samråd med beställaren upprätta mät- och kontrollplaner för funktionskontroller och för verifiering av att inneklimatkraven uppfylls. Mät- och kontrollplanerna ska redovisa behovet av successiva kontroller under byggskedet, mätningar och kontroller i samband med slutbesiktning samt löpande mätningar och kontroller under garantitiden. Kraven på inneklimat ska inarbetas i bygghandlingarna, mät- och kontrollplaner och övriga handlingar för säkerställande av inneklimatets kvalitet. | |||||
| Projektering av inneklimat idrottshall och installationssamordnare | Avancerad nivå | Teknisk specifikation | |||
Information om kriteriet Ett bra inneklimat är viktigt för människors hälsa och kan ha stor påverkan på hälsan eftersom de flesta idag tillbringar huvuddelen av sitt liv inomhus och andas den luft, med allt som är i den. Luftbyte med frisk ren luft, ventilation och luftfilter där det är nödvändigt är viktiga för en hälsosam inomhusmiljö. Temperaturer påverkar människors förmåga att fungera tillfredställande både i hemmet och på arbetsplatsen. Kriterietext Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska under givna förutsättningar utföra och redovisa en projektering som säkerställer att beställarens krav på inneklimatets kvalitet kan uppfyllas. Kraven för projekteringen beskrivs nedan. Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska genomföra projekteringen med sedvanlig sakkunskap och med fackmässigt utförande. För att säkerställa sakkunskap och fackmässigt utförande ska Konsulten/projektören utse en person med ansvar och mandat som sakkunnig installationssamordnare för projektet. Den sakkunnige installationssamordnaren ska utses i samråd med beställaren.
[TILL BESTÄLLAREN! För nedanstående stycke och punkter gäller att ni måste välja någon av de två alternativa skrivningarna! Om programhandlingen detaljerat beskriver vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, så ta bort alternativ skrivning B. Använd då istället skrivning A. Om programhandlingen inte är detaljerad i vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, eller om krav på inneklimat inte finns. Ta bort alternativ skrivning A, använd då istället skrivning B. Ändra också på de punkter som är motstridiga era eventuella krav så inte målkonflikter uppstår! Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]
Skrivning A) Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Beställarens krav på inneklimatets kvalitet anges i programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt. Programhandlingen för inneklimat bifogas upphandlingsunderlaget.
Material som bifogas upphandlingsdokumentet:
Skrivning B) Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Utöver vad som står i programhandlingen om inneklimat så gäller beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer och information i Tabell 1 (nedan kallade ”kraven”), som bifogas. Grunden för rumsfunktionskort för byggnadens olika typrum ska upprättas baserat på nedan. Utöver programhandlingen och tabell 1 gäller nedanstående punkter för projekteringen av inneklimatet. Konsulten/ Projektören / Entreprenören [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!] dokumentation över projekteringen av inneklimatet ska också tydligt redovisa hur nedanstående punkter omhändertagits:
Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas Material som ska användas:
Material som bör användas som arbets- och beräkningsunderlag samt stöd för att arbeta fram innehållet om inneklimat i programhandlingen anges nedan. Materialet bör användas under uppdraget och ska inhämtas från beställaren:
. [Texten nedan gäller för båda skrivningarna A och B. Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!] Dynamiska simulerings- och beräkningsprogram ska användas för att beräkna och simulera utfall. Kontroll bör ske mot kompletterande beräkningsmodeller så som exponeringsmodeller, komfortmodeller och predicted heat strain. Konsulten/projektören/entreprenören ska i samråd med beställaren upprätta mät- och kontrollplaner för funktionskontroller och för verifiering av att inneklimatkraven uppfylls. Mät- och kontrollplanerna ska redovisa behovet av successiva kontroller under byggskedet, mätningar och kontroller i samband med slutbesiktning samt löpande mätningar och kontroller under garantitiden. Kraven på inneklimat ska inarbetas i bygghandlingarna, mät- och kontrollplaner och övriga handlingar för säkerställande av inneklimatets kvalitet. | |||||
| Projektering av inneklimat idrottshall och installationssamordnare | Spjutspetsnivå | Teknisk specifikation | |||
Information om kriteriet Ett bra inneklimat är viktigt för människors hälsa och kan ha stor påverkan på hälsan eftersom de flesta idag tillbringar huvuddelen av sitt liv inomhus och andas den luft, med allt som är i den. Luftbyte med frisk ren luft, ventilation och luftfilter där det är nödvändigt är viktiga för en hälsosam inomhusmiljö. Temperaturer påverkar människors förmåga att fungera tillfredställande både i hemmet och på arbetsplatsen. Kriterietext Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska under givna förutsättningar utföra och redovisa en projektering som säkerställer att beställarens krav på inneklimatets kvalitet kan uppfyllas. Kraven för projekteringen beskrivs nedan. Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska genomföra projekteringen med sedvanlig sakkunskap och med fackmässigt utförande. För att säkerställa sakkunskap och fackmässigt utförande ska Konsulten/projektören utse en person med ansvar och mandat som sakkunnig installationssamordnare för projektet. Den sakkunnige installationssamordnaren ska utses i samråd med beställaren.
[TILL BESTÄLLAREN! För nedanstående stycke och punkter gäller att ni måste välja någon av de två alternativa skrivningarna! Om programhandlingen detaljerat beskriver vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, så ta bort alternativ skrivning B. Använd då istället skrivning A. Om programhandlingen inte är detaljerad i vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, eller om krav på inneklimat inte finns. Ta bort alternativ skrivning A, använd då istället skrivning B. Ändra också på de punkter som är motstridiga era eventuella krav så inte målkonflikter uppstår! Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]
Skrivning A) Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Beställarens krav på inneklimatets kvalitet anges i programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt. Programhandlingen för inneklimat bifogas upphandlingsunderlaget.
Material som bifogas upphandlingsdokumentet:
Skrivning B) Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Utöver vad som står i programhandlingen om inneklimat så gäller beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer och information i Tabell 1 (nedan kallade ”kraven”), som bifogas. Grunden för rumsfunktionskort för byggnadens olika typrum ska upprättas baserat på nedan. Utöver programhandlingen och tabell 1 gäller nedanstående punkter för projekteringen av inneklimatet. Konsulten/ Projektören / Entreprenören [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!] dokumentation över projekteringen av inneklimatet ska också tydligt redovisa hur nedanstående punkter omhändertagits:
Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas Material som ska användas:
Material som bör användas som arbets- och beräkningsunderlag samt stöd för att arbeta fram innehållet om inneklimat i programhandlingen anges nedan. Materialet bör användas under uppdraget och ska inhämtas från beställaren:
. [Texten nedan gäller för båda skrivningarna A och B. Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!] Dynamiska simulerings- och beräkningsprogram ska användas för att beräkna och simulera utfall. Kontroll bör ske mot kompletterande beräkningsmodeller så som exponeringsmodeller, komfortmodeller och predicted heat strain. Konsulten/projektören/entreprenören ska i samråd med beställaren upprätta mät- och kontrollplaner för funktionskontroller och för verifiering av att inneklimatkraven uppfylls. Mät- och kontrollplanerna ska redovisa behovet av successiva kontroller under byggskedet, mätningar och kontroller i samband med slutbesiktning samt löpande mätningar och kontroller under garantitiden. Kraven på inneklimat ska inarbetas i bygghandlingarna, mät- och kontrollplaner och övriga handlingar för säkerställande av inneklimatets kvalitet. | |||||
| Projektering av inneklimat skolor och installationssamordnare | Basnivå | Teknisk specifikation | |||
Information om kriteriet Ett bra inneklimat är viktigt för människors hälsa och kan ha stor påverkan på hälsan eftersom de flesta idag tillbringar huvuddelen av sitt liv inomhus och andas den luft, med allt som är i den. Luftbyte med frisk ren luft, ventilation och luftfilter där det är nödvändigt är viktiga för en hälsosam inomhusmiljö. Temperaturer påverkar människors förmåga att fungera tillfredställande både i hemmet och på arbetsplatsen. Kriterietext Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska under givna förutsättningar utföra och redovisa en projektering som säkerställer att beställarens krav på inneklimatets kvalitet kan uppfyllas. Kraven för projekteringen beskrivs nedan. Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska genomföra projekteringen med sedvanlig sakkunskap och med fackmässigt utförande. För att säkerställa sakkunskap och fackmässigt utförande ska Konsulten/projektören utse en person med ansvar och mandat som sakkunnig installationssamordnare för projektet. Den sakkunnige installationssamordnaren ska utses i samråd med beställaren.
[TILL BESTÄLLAREN! För nedanstående stycke och punkter gäller att ni måste välja någon av de två alternativa skrivningarna! Om programhandlingen detaljerat beskriver vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, så ta bort alternativ skrivning B. Använd då istället skrivning A. Om programhandlingen inte är detaljerad i vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, eller om krav på inneklimat inte finns. Ta bort alternativ skrivning A, använd då istället skrivning B. Ändra också på de punkter som är motstridiga era eventuella krav så inte målkonflikter uppstår! Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]
Skrivning A) Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Beställarens krav på inneklimatets kvalitet anges i programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt. Programhandlingen för inneklimat bifogas upphandlingsunderlaget.
Material som bifogas upphandlingsdokumentet:
Skrivning B) Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Utöver vad som står i programhandlingen om inneklimat så gäller beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer och information i Tabell 1 (nedan kallade ”kraven”), som bifogas. Grunden för rumsfunktionskort för byggnadens olika typrum ska upprättas baserat på nedan. Utöver programhandlingen och tabell 1 gäller nedanstående punkter för projekteringen av inneklimatet. Konsulten/ Projektören / Entreprenören [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!] dokumentation över projekteringen av inneklimatet ska också tydligt redovisa hur nedanstående punkter omhändertagits:
Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas Material som ska användas:
Material som bör användas som arbets- och beräkningsunderlag samt stöd för att arbeta fram innehållet om inneklimat i programhandlingen anges nedan. Materialet bör användas under uppdraget och ska inhämtas från beställaren:
. [Texten nedan gäller för båda skrivningarna A och B. Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!] Dynamiska simulerings- och beräkningsprogram ska användas för att beräkna och simulera utfall. Kontroll bör ske mot kompletterande beräkningsmodeller så som exponeringsmodeller, komfortmodeller och predicted heat strain. Konsulten/projektören/entreprenören ska i samråd med beställaren upprätta mät- och kontrollplaner för funktionskontroller och för verifiering av att inneklimatkraven uppfylls. Mät- och kontrollplanerna ska redovisa behovet av successiva kontroller under byggskedet, mätningar och kontroller i samband med slutbesiktning samt löpande mätningar och kontroller under garantitiden. Kraven på inneklimat ska inarbetas i bygghandlingarna, mät- och kontrollplaner och övriga handlingar för säkerställande av inneklimatets kvalitet. | |||||
| Projektering av inneklimat skolor och installationssamordnare | Avancerad nivå | Teknisk specifikation | |||
Information om kriteriet Ett bra inneklimat är viktigt för människors hälsa och kan ha stor påverkan på hälsan eftersom de flesta idag tillbringar huvuddelen av sitt liv inomhus och andas den luft, med allt som är i den. Luftbyte med frisk ren luft, ventilation och luftfilter där det är nödvändigt är viktiga för en hälsosam inomhusmiljö. Temperaturer påverkar människors förmåga att fungera tillfredställande både i hemmet och på arbetsplatsen. Kriterietext Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska under givna förutsättningar utföra och redovisa en projektering som säkerställer att beställarens krav på inneklimatets kvalitet kan uppfyllas. Kraven för projekteringen beskrivs nedan. Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska genomföra projekteringen med sedvanlig sakkunskap och med fackmässigt utförande. För att säkerställa sakkunskap och fackmässigt utförande ska Konsulten/projektören utse en person med ansvar och mandat som sakkunnig installationssamordnare för projektet. Den sakkunnige installationssamordnaren ska utses i samråd med beställaren.
[TILL BESTÄLLAREN! För nedanstående stycke och punkter gäller att ni måste välja någon av de två alternativa skrivningarna! Om programhandlingen detaljerat beskriver vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, så ta bort alternativ skrivning B. Använd då istället skrivning A. Om programhandlingen inte är detaljerad i vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, eller om krav på inneklimat inte finns. Ta bort alternativ skrivning A, använd då istället skrivning B. Ändra också på de punkter som är motstridiga era eventuella krav så inte målkonflikter uppstår! Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]
Skrivning A) Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Beställarens krav på inneklimatets kvalitet anges i programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt. Programhandlingen för inneklimat bifogas upphandlingsunderlaget.
Material som bifogas upphandlingsdokumentet:
Skrivning B) Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Utöver vad som står i programhandlingen om inneklimat så gäller beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer och information i Tabell 1 (nedan kallade ”kraven”), som bifogas. Grunden för rumsfunktionskort för byggnadens olika typrum ska upprättas baserat på nedan. Utöver programhandlingen och tabell 1 gäller nedanstående punkter för projekteringen av inneklimatet. Konsulten/ Projektören / Entreprenören [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!] dokumentation över projekteringen av inneklimatet ska också tydligt redovisa hur nedanstående punkter omhändertagits:
Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas Material som ska användas:
Material som bör användas som arbets- och beräkningsunderlag samt stöd för att arbeta fram innehållet om inneklimat i programhandlingen anges nedan. Materialet bör användas under uppdraget och ska inhämtas från beställaren:
. [Texten nedan gäller för båda skrivningarna A och B. Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!] Dynamiska simulerings- och beräkningsprogram ska användas för att beräkna och simulera utfall. Kontroll bör ske mot kompletterande beräkningsmodeller så som exponeringsmodeller, komfortmodeller och predicted heat strain. Konsulten/projektören/entreprenören ska i samråd med beställaren upprätta mät- och kontrollplaner för funktionskontroller och för verifiering av att inneklimatkraven uppfylls. Mät- och kontrollplanerna ska redovisa behovet av successiva kontroller under byggskedet, mätningar och kontroller i samband med slutbesiktning samt löpande mätningar och kontroller under garantitiden. Kraven på inneklimat ska inarbetas i bygghandlingarna, mät- och kontrollplaner och övriga handlingar för säkerställande av inneklimatets kvalitet. | |||||
| Projektering av inneklimat skolor och installationssamordnare | Spjutspetsnivå | Teknisk specifikation | |||
Information om kriteriet Ett bra inneklimat är viktigt för människors hälsa och kan ha stor påverkan på hälsan eftersom de flesta idag tillbringar huvuddelen av sitt liv inomhus och andas den luft, med allt som är i den. Luftbyte med frisk ren luft, ventilation och luftfilter där det är nödvändigt är viktiga för en hälsosam inomhusmiljö. Temperaturer påverkar människors förmåga att fungera tillfredställande både i hemmet och på arbetsplatsen. Kriterietext Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska under givna förutsättningar utföra och redovisa en projektering som säkerställer att beställarens krav på inneklimatets kvalitet kan uppfyllas. Kraven för projekteringen beskrivs nedan. Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska genomföra projekteringen med sedvanlig sakkunskap och med fackmässigt utförande. För att säkerställa sakkunskap och fackmässigt utförande ska Konsulten/projektören utse en person med ansvar och mandat som sakkunnig installationssamordnare för projektet. Den sakkunnige installationssamordnaren ska utses i samråd med beställaren.
[TILL BESTÄLLAREN! För nedanstående stycke och punkter gäller att ni måste välja någon av de två alternativa skrivningarna! Om programhandlingen detaljerat beskriver vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, så ta bort alternativ skrivning B. Använd då istället skrivning A. Om programhandlingen inte är detaljerad i vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, eller om krav på inneklimat inte finns. Ta bort alternativ skrivning A, använd då istället skrivning B. Ändra också på de punkter som är motstridiga era eventuella krav så inte målkonflikter uppstår! Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]
Skrivning A) Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Beställarens krav på inneklimatets kvalitet anges i programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt. Programhandlingen för inneklimat bifogas upphandlingsunderlaget.
Material som bifogas upphandlingsdokumentet:
Skrivning B) Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Utöver vad som står i programhandlingen om inneklimat så gäller beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer och information i Tabell 1 (nedan kallade ”kraven”), som bifogas. Grunden för rumsfunktionskort för byggnadens olika typrum ska upprättas baserat på nedan. Utöver programhandlingen och tabell 1 gäller nedanstående punkter för projekteringen av inneklimatet. Konsulten/ Projektören / Entreprenören [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!] dokumentation över projekteringen av inneklimatet ska också tydligt redovisa hur nedanstående punkter omhändertagits:
Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas Material som ska användas:
Material som bör användas som arbets- och beräkningsunderlag samt stöd för att arbeta fram innehållet om inneklimat i programhandlingen anges nedan. Materialet bör användas under uppdraget och ska inhämtas från beställaren:
. [Texten nedan gäller för båda skrivningarna A och B. Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!] Dynamiska simulerings- och beräkningsprogram ska användas för att beräkna och simulera utfall. Kontroll bör ske mot kompletterande beräkningsmodeller så som exponeringsmodeller, komfortmodeller och predicted heat strain. Konsulten/projektören/entreprenören ska i samråd med beställaren upprätta mät- och kontrollplaner för funktionskontroller och för verifiering av att inneklimatkraven uppfylls. Mät- och kontrollplanerna ska redovisa behovet av successiva kontroller under byggskedet, mätningar och kontroller i samband med slutbesiktning samt löpande mätningar och kontroller under garantitiden. Kraven på inneklimat ska inarbetas i bygghandlingarna, mät- och kontrollplaner och övriga handlingar för säkerställande av inneklimatets kvalitet. | |||||
| Magnetisk flödestäthet, vid projektering | Basnivå | Teknisk specifikation | |||
Information om kriteriet Kravet minskar risken för förhöjda nivåer av magnetiska fält. Långsiktig exponering för magnetiska fält kan öka risken för leukemi hos barn. Kriterietext Konsulten ska:
| |||||
| Fuktsäkerhetsansvarig projektering och Samordnande fuktsäkerhetsansvarig projektering - kompetenskrav | Basnivå | Kvalificeringskrav | |||
Information om kriteriet Fuktsäkerhetsansvarig Projektering är en person idealt sett ska finnas hos varje projektör som är ansvarig för att fuktsäkerhetsprojekteringen utförs och dokumenteras. Samordnande fuktsäkerhetsansvarig projektering är en person som har en samordnande roll i projekt med många (konsultfirmor som är) projektörer. Kriterietext Projektören (konsultfirman) ska ha en person som har mandat och ansvar som fuktsäkerhetsansvarig projektering / Samordnande fuktsäkerhetsansvarig projektering. Den som är fuktsäkerhetsansvarig projektering / Samordnande fuktsäkerhetsansvarig projektering ska ha tillräcklig kompetens och erfarenheter av att projektera för fuktsäkerhet. Fuktssäkerhetsansvarig projektering /Samordnande fuktsäkerhetsansvarig projektering ska därför ha:
För att förtydliga innebörden av ovan så ska någon av följande kombinationer uppfyllas: Punkter 1, 5 och 6 och 8 anses uppfyllda om personen är godkänd Diplomerad Fuktsakkunnig (från Fuktcentrum, Lunds tekniska högskola) eller motsvarande högskoleutbildning. Punkt 5 och 6 ska anses vara uppfyllda om den fuktsakkunnige har dokumenterad specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut. Med specialistkompetens avses om det där finns specialister på fukt i material och byggnadskonstruktioner, konsekvenser av fukt, fuktsäkerhetsprojektering, fuktsäkerhetsåtgärder i byggprocessen, kunskap om lagar och bestämmelser samt kännedom om lämpliga hjälpmedel. (Punkt 5 och 6 kan alltså ersättas med nämnda specialistkompetens.) Anbudet ska intyga att (och vilka av) ovanstående krav som uppfylls. Ett sådant intyg kan lämnas i form av en egenförsäkran (ESPD). Följande dokumentation ska därutöver kunna skickas in till beställaren eller upphandlande myndighet på begäran:
Som bevis på ovan ska följande dokumentation på begäran kunna skickas in till beställaren:
Erfarenheter (nr 2,3,4,6,7,8) ska kunna bekräftas skriftligen av referenser. Beställaren/upphandlande myndighet ska kunna kontakta referenserna. Leverantören ska därför på begäran lämna in en lista med referenser. Erfarenhet av tillämpning av ByggaF (eller likvärdigt material) och av fuktskadeutredning i hus får ej vara äldre än fem år, räknat från det datum uppdrag slutfördes till sista anbudsdag för denna upphandling. Referenser ska anges med:
Det är konsulten (leverantören) som är ansvarig för att angivna kontaktuppgifter, beskrivna referenser, utbildningsbevis, diplom och intyg är sanningsenliga och aktuella. Ej aktuella eller felaktiga kontaktuppgifter som leder till att referenser etcetera ej kan verifieras kan leda till att anbudet förkastas.
| |||||
| Fuktsäkerhetsansvarig projektering och Samordnande fuktsäkerhetsansvarig projektering - kompetenskrav | Avancerad nivå | Kvalificeringskrav | |||
Information om kriteriet Fuktsäkerhetsansvarig Projektering är en person idealt sett ska finnas hos varje projektör som är ansvarig för att fuktsäkerhetsprojekteringen utförs och dokumenteras. Samordnande fuktsäkerhetsansvarig projektering är en person som har en samordnande roll i projekt med många (konsultfirmor som är) projektörer. Kriterietext Projektören (konsultfirman) ska ha en person som har mandat och ansvar som fuktsäkerhetsansvarig projektering / Samordnande fuktsäkerhetsansvarig projektering. Den som är fuktsäkerhetsansvarig projektering / Samordnande fuktsäkerhetsansvarig projektering ska ha tillräcklig kompetens och erfarenheter av att projektera för fuktsäkerhet. Fuktssäkerhetsansvarig projektering /Samordnande fuktsäkerhetsansvarig projektering ska därför ha:
För att förtydliga innebörden av ovan så ska någon av följande kombinationer uppfyllas: Med kunskap likvärdig Diplomerad Fuktsakkunnig menas dokumenterad specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut. Med specialistkompetens avses om det där finns specialister på fukt i hus och husbyggnad och att fuktsakkunnig utbildats om fuktsäkerhet; i material och konstruktioner, samt konsekvenser av fukt, samt fuktsäkerhetsprojektering, samt fuktsäkerhetsåtgärder i byggprocessen, samt kunskap om lagar och bestämmelser samt kännedom om lämpliga hjälpmedel. Anbudet ska intyga att (och vilka av) ovanstående krav uppfylls. Ett sådant intyg kan lämnas i form av en egenförsäkran (ESPD). Följande dokumentation ska därutöver kunna skickas in till beställaren eller upphandlande myndighet på begäran:
Som bevis på ovan ska följande dokumentation på begäran kunna skickas in till beställaren/ upphandlande myndighet:
Erfarenheter (nr 2, 3, 4, 6, 7, 8) ska kunna bekräftas skriftligen av referenser. Beställaren/upphandlande myndighet ska kunna kontakta referenserna. Leverantören ska därför på begäran lämna in en lista med referenser. Erfarenhet av tillämpning av ByggaF (eller likvärdigt material) och av fuktskadeutredning i hus får ej vara äldre än fem år, räknat från det datum uppdrag slutfördes till sista anbudsdag för denna upphandling. Referenser ska anges med:
Det är konsulten (leverantören) som är ansvarig för att angivna kontaktuppgifter, beskrivna referenser, utbildningsbevis, diplom och intyg är sanningsenliga och aktuella. Ej aktuella kontaktuppgifter som leder till att referenser etcetera ej kan verifieras kan leda till att anbudet förkastas.
| |||||
| Material- och avfallshanteringsplan | Basnivå | Teknisk specifikation | |||
Information om kriteriet Detta krav används för att skapa en effektiv material-, resurs- och avfallshantering i byggprojekt, samt vid rivningsprojekt. Olika faser i projekt omfattar olika typer av material, resurser och avfall och kräver därmed olika typer av hantering, varför en plan behövs för att hantera ändrade förutsättningar och möjligheter samt säkerställa underlag för mätning, egenkontroll och statistik för uppföljning. Kriterietext Entreprenören ska ta fram en material- och avfallshanteringsplan som ska syfta till att uppnå en resurseffektiv hantering av resurser, material, spill och avfall och minska miljö- och klimatpåverkan under projektets olika faser. Avfall ska förebyggas genom att ange i material- och avfallshanteringsplanen att material som inte använts inom projektet, inklusive spill från installationer, ska omhändertas. Sådant material ska inte bli avfall. Vid ombyggnation, renovering eller tillbyggnad ska material- och avfallshanteringsplanen utgå ifrån slutsatserna och rekommendationer från materialinventeringsrapporten. Entreprenören ska i material- och avfallshanteringsplanen redovisa sorteringsrutiner samt hur material från materialinventeringen bedöms möjliga att återanvända respektive återvinna samt vilken rivningsmetod som lämpar sig bäst för att möjliggöra återanvändning och återvinning. Material- och avfallshanteringsplanen ska ge stöd i mätning och förande av statistik inom projektet så att egenkontroll och uppföljning av beställarens krav underlättas. Material- och avfallshanteringsplanen ska minst innehålla följande instruktioner, rutiner och åtgärder:
Entreprenören ska [före byggstart eller annan tid som bestäms av den upphandlande organisationen], lämna ett förslag till material- och avfallsplan till beställaren. Den slutliga material- och avfallshanteringsplanen fastställs i samråd med beställaren. | |||||
| Fuktsäkerhetsansvar projektering | Basnivå | Teknisk specifikation | |||
Information om kriteriet Fuktsäkerhetsansvar för projektering beskriver vad ansvaret innebär. Bland annat att det ska finnas en fuktsäkehetsansvarig för projektering. Det är en person hos respektive projektör som är ansvarig för att fuktsäkerhetsprojekteringen utförs och dokumenteras. Kriterietext Totalentreprenören /Konsulten (STRYK DET SOM EJ ÄR AKTUELLT) ska utse Samordnande Fuktsäkerhetsansvarig samt Fuktsäkerhetsansvariga projektering samt tillse att andra berörda aktörer utser en person till Fuktsäkerhetsansvarig Projektering. Fuktsäkerhetsansvarig Projektering ska ges ansvar, uppdrag och mandat att utföra fuktriskanalys och kontroll av att systemvalen uppfyller fuktsäkerhetskraven. Kontaktuppgifter för Fuktsäkerhetsansvariga projektering och Samordnande Fuktsäkerhetsansvarig ska upprättas och sändas till beställaren och dennes Fuktsakkunnige. Kontaktuppgifterna ska bestå av personernas namn, telefonnummer, övrig roll i projektet och namn på arbetsgivaren. Kontaktuppgifterna vara beställaren tillhanda senast (datum)_________________ . Fuktsäkerhetsprojektering ska utföras. Sådana är systematiska åtgärder för att fuktsäkra resultatet av projektet, såväl i projekteringsskedet samt upprättande av de villkor som gäller för och fuktsäkra i produktionsskedet. Sådan är också villkor för fuktsäkerhets som gäller för förvaltningsfasen. Med villkor avses villkor som syftar till att tillåtna fukttillstånd inte överskrids eller att fuktsäkerhetsaspekter inte åsidosätts under byggnadens livslängd. Totalentreprenören /Konsulten (STRYK DET SOM EJ ÄR AKTUELLT) ska se till att varje aktör som arbetar på entreprenörens/Konsultens (STRYK DET SOM EJ ÄR AKTUELLT) uppdrag och som formger, ritar, väljer material och konstruerar byggnadsdelar eller installationer som påverkar byggnadens fuktsäkerhet är medveten om fuktsäkerhetsaspekterna. Det berör såväl entreprenörens egen personal så som underentreprenörer och leverantörer och underleverantörer. ByggaF:s verktyg ”Fuktsäkerhetsprojektering med riskvärdering” ska användas som checklista och samtliga punkter i verktyget ska beaktas. Verktyget ska dessutom användas enligt dess instruktion för att dokumentera och redovisa utförd fuktsäkerhetsprojektering för fuktsakkunnig och beställaren.Eller så kan likvärdigt ledningssystem och instruktioner och verktyg för fuktsäkerhet i byggprojekt användas. Beställaren äger, efter samråd med entreprenören, rätt att fastställa om likvärdhet föreligger. Föreligger inte likvärdhet gäller Bygga F. Ökade fuktrisker för projekten och objekten på grund av långsiktiga klimatförändringar ska beaktas så att sådana risker minimeras. Ökade fuktrisker för projekten och objekten som längre uttorkningstider för mindre klimatbelastande betong och liknande kan medföra, ska beaktasså att sådana risker minimeras. Projekteringen ska i övrigt utföras och dokumenteras enligt gällande BBR 6:5 Fukt med tillhörande Allmänna Råd. Projekteringen ska också utföras och dokumenteras enligt gällande branschregler:
Avseende de ökade fuktrisker som klimatförädnringar medför så kan mer information hämtas från SMHI:s klimatportal, http://www.klimatanpassning.se/atgarda/byggnader-1.89112 | |||||
| Beställarens fuktsakkunnige, kompetens | Basnivå | Kvalificeringskrav | |||
Information om kriteriet Fuktsakkunnig ska anlitas tillräckligt tidigt i projektet för att kunna medverka i formulering av krav i upphandlingsdokumentation och kontraktshandlingar. Det är därför viktigt att den fuktsakkunnige har rätt kompetens. Fuktsakkunnig bör arbeta med/i ett projekt från och med programfasen till och med garantitiden tills objektet (byggnaden/fastigheten/anläggningen) har överlämnats av entreprenören till beställaren. Detta kriterium är tänkt att beskriva den fuktsakkunniges uppdrag så att det täcker alla delar av byggprocessen. Kriterietext Den som agerar fuktsakkunnig på beställarens uppdrag ska ha tillräcklig kompetens och erfarenheter av fuktsäkerhetsarbete. Den fuktsakkunnige ska därför ha:
För att förtydliga innebörden av ovan så ska någon av följande kombinationer uppfyllas: Punkter 1, 5 och 6 och 8 anses uppfyllda om den fuktsakkunnige är godkänd Diplomerad Fuktsakkunnig (från Fuktcentrum, Lunds tekniska högskola) eller motsvarande högskoleutbildning. Punkt 5 och 6 ska anses vara uppfyllda om den fuktsakkunnige har dokumenterad specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut. Med specialistkompetens avses om det där finns specialister på fukt i material och byggnadskonstruktioner, konsekvenser av fukt, fuktsäkerhetsprojektering, fuktsäkerhetsåtgärder i byggprocessen, kunskap om lagar och bestämmelser samt kännedom om lämpliga hjälpmedel. (Punkt 5 och 6 kan alltså ersättas med nämnda specialistkompetens.) Anbudet ska intyga att (och vilka av) ovanstående krav som uppfylls. Ett sådant intyg kan lämnas i form av en egenförsäkran (ESPD). Följande dokumentation ska därutöver kunna skickas in till beställaren eller upphandlande myndighet på begäran:
Som bevis på ovan ska följande dokumentation på begäran kunna skickas in till beställaren:
Erfarenheter (nr 2,3,4,6,7,8) ska kunna bekräftas skriftligen av referenser. Beställaren/upphandlande myndighet ska kunna kontakta referenserna. Leverantören ska därför på begäran lämna in en lista med referenser. Erfarenhet av tillämpning av ByggaF (eller likvärdigt material) och av fuktskadeutredning i hus får ej vara äldre än fem år, räknat från det datum uppdrag slutfördes till sista anbudsdag för denna upphandling. Referenser ska anges med:
Det är konsulten (leverantören) som är ansvarig för att angivna kontaktuppgifter, beskrivna referenser, utbildningsbevis, diplom och intyg är sanningsenliga och aktuella. Ej aktuella eller felaktiga kontaktuppgifter som leder till att referenser etcetera ej kan verifieras kan leda till att anbudet förkastas.
| |||||
| Innehållsdeklarationer | Basnivå | Teknisk specifikation | |||
Information om kriteriet Utan krav på innehållsdeklaration riskerar övriga krav på vad material, varor eller kemiska produkter inte får innehålla, att bli meningslösa krav. Kriterietext [OBS till beställaren! För AMA-rubricering, var god se tillämpningsinformation.] Material, varor och kemiska produkter ska ha information om innehåll. Entreprenör/konsult [OBS! Till upphandlaren: Ta bort den av entreprenör eller konsult som uppdraget inte berör!] ska från leverantör eller tillverkare efterfråga innehållsdeklarationer för använda material, varor och kemiska produkter. Entreprenör/konsult kan även säkerställa hos ett bedömningssystem att innehållsdeklaration finns. Ett sådant bedömningssystem ska då vara BASTA, Byggvarubedömningen, SundaHusMiljödata eller ett motsvarande system som avser bedömningar av materials, varors och i kemiska produkters innehåll, dess egenskaper och risker för miljö och hälsa. Innehållsdeklarationer kan finnas i byggvarudeklaration, miljövarudeklaration, produktblad eller säkerhetsdatablad. Innehållsdeklarationen ska (minst) redovisa alla ämnen som har miljö- och hälsofarliga egenskaper om dessa ämnen överstiger eller är lika med en halt om 0,1 viktprocent. För ämnen som har specifika koncentrationsgränser angivna i CLP så gäller i stället att de angivna specifika koncentrationsgränserna ska tillämpas i stället för den generella haltgränsen om 0,1 viktprocent. Innehållet ska deklareras med angivande av ämnets kemiska namn, CAS-nummer och halt (viktprocent i produkten). Med ämnen som har miljö- och hälsofarliga egenskaper avses de som anges i bilaga Tabell 2 Egenskaper och ämnen som ej får förekomma i Upphandlingsmyndighetens krav "Ämnen med miljö- och hälsofarliga egenskaper KravID 10935”.
| |||||
| Byggnadens värme- och energianvändning, krav för upphandling av projektering eller totalentreprenad | Basnivå | Teknisk specifikation | |||
Information om kriteriet Kravet tydliggör hur lägre energianvändning för uppvärmning och drift av byggnaden ska uppnås. Kravet preciserar och ställer upp maximala värden för delar i energiberäkningen som det vanligtvis inte ställs krav på. De delarna bör ändå beräknas inom ramen för en energiberäkning för att få mer tillförlitliga resultat. Fördelen med att ställa kravet är att det säkerställer en bättre klimatskärm och energieffektivare installationer än om krav bara ställs på ett primärenergital. Kravet är också något av de mest teknikneutrala bland de olika energikrav på en byggnad som, enligt vår vetskap, finns. Värme- och övrig energianvändning för drift av byggnaden kan stå för över hälften av byggnadens klimatavtryck. Kravet gör det också enklare att beräkna klimatpåverkan av byggnadens drift och samspelar därför med krav där byggnadens klimatpåverkan ska beräknas. Kravet samspelar också med stödet ”Energihjälpen” från Sveby och SKR. Kravet har skickats ut för externa synpunkter och bland annat Energimyndigheten och andra myndigheter har deltagit i processen. Om kravnivåerna för byggnadens värme- och energianvändning inte överskrids så klaras samtliga krav på primärenergitalet också av. Kriterietext Byggnadens värme- och energianvändning Byggnadens energianvändning för byggnad i drift ska ej överstiga de värden som anges i de två nedanstående punkterna (punkt 1 och 2). Byggnaden ska klara nivåerna i båda punkterna. Att kraven nås för en ej uppförd byggnad ska visas genom energiberäkningar baserade på gällande handlingar. Gällande handlingar ska utformas så nivåerna i punkt 1 och 2 uppfylls. Att kraven nås för en uppförd byggnad ska visas senast vid ingången av år två, räknat från det datum byggnaden togs i full drift. Att kraven nås ska visas genom mätningar och beräkningar baserade på mätningar, i byggnaden. [OBS TILL UPPHANDLAREN: Värden att skriva in på raderna nedan återfinns i bilaga 1 till kravet.] Punkt 1: Byggnadens nettovärmeenergi över ett normalår (definieras nedan) ska, när byggnaden är i drift vara lika med eller lägre än ___ kWh/m2, Atemp och år. Punkt 2: Byggnadens energianvändning över ett normalår (definieras nedan) ska, när byggnaden är i drift vara lika med eller lägre än ___ kWh/m2, Atemp och år. Punkt 3: Primärenergitalet (PET) ska beräknas utifrån uppdaterade energiberäkningar och ske enligt Boverkets byggregler. Byggnadens nettovärmeenergi Byggnadens nettovärmeenergi över ett normalår är en delmängd av byggnadens energianvändning (se nedan). Byggnadens nettovärmeenergi definieras här som den energi i form av värme (kWh) som byggnaden behöver för uppvärmning till definierad normal rumstemperatur. Till nettovärmeenergin räknas också värmeenergi som alstras inom fastighetsgränsen och som tillförs byggnaden, så som solvärme, bidrag till uppvärmningen från solceller får inte heller avräknas. Till nettovärmeenergin räknas också förluster, genom vädring och i alla ledningssystem och undercentraler, som byggnaden inte tillgodogör sig som uppvärmning. Då värmepump används så avses med värmeenergi, den energi i form av värme som värmepumpen levererar till värmedistributionssystemet (eller inomhusluften), efter avdrag för tappvarmvatten (om tappvarmvattnet ingår i samma system), samt i övrigt enligt definitionen av byggnadens nettovärmeenergi. Förvärmning av uteluftsflöde (tilluft) ska räknas till nettovärmeenergin. Om golvvärme, handdukstork eller annan apparat för uppvärmning installeras, inräknas även den värmeenergin. Uppvärmning av tappvarmvatten räknas inte in. (Byggnadens nettovärmeenergi avgränsas alltså inte på samma sätt som BBR:s energi för uppvärmning.) Förutsättningar i övrigt följer gällande BBR. (BBR: Boverkets byggregler 2011:6 – föreskrifter och allmänna råd, till och med ändringsförfattnings BFS 2020:4 – BBR29. För normalisering (”normalår”) se nedan. Byggnadens energianvändning Byggnadens energianvändning över ett normalår definieras här som all den energi som levereras för byggnadens nettovärmeenergi och energi för tappvarmvatten samt byggnadens fastighetsenergi. Fjärrkyla (kWh) och el för att alstra kyla ska inräknas in byggnadens energianvändning. Egenproducerad energi så som el från solceller eller solvärme, för tappvarmvatten eller för byggnadens fastighetsenergi ska räknas in i byggnadens energianvändning. I byggnadens energianvändning ingår byggnadens nettovärmeenergi (se ovan) som en delmängd. Verksamheters och brukares/boendes energianvändning räknas ej in. Med byggnadens energianvändning avses inte primärenergitalet. För normalisering (”normalår”) se nedan. För begränsning av installerad maximal el-effekt så gäller i övrigt Boverkets byggregler. Bygg- och relationshandlingar och andra handlingar Gällande handlingar ska utformas så nivåerna i punkt 1 och 2 uppfylls. Gällande handlingar ska inkludera anvisningar för:
Utöver ovan ska gällande relationshandlingar eller driftinstruktioner inkludera anvisningar för hur verifiering av väsentliga indata till energiberäkningen kan ske genom mätning och hur mätningarna kan loggas. Uppdaterad energiberäkning och redovisningsmall (Energihjälpen) ska ifylld redovisas för beställaren före byggstart kan godkännas samt före slutbesked kan ges. Beräkningar Beräkningar för en ännu ej uppförd byggnad ska visas genom beräkningar baserade på gällande handlingar. Beräkningar för en uppförd byggnad ska baseras på faktiska värden från mätningar av byggnaden i drift samt korrigeras till normalår och normalt brukande (normalisering). Indata avseende normalisering ska så långt rimligt baseras faktiska värden från mätningar. Metod för normalårskorrigering och val av vilka klimatdatafiler som ska användas ska preciseras i samråd och ska noteras i kontraktet. I händelse av att det inte har preciserats så gäller graddagsmetoden och klimatdatafiler (Sveby - SMHI 1981–2010) enligt Sveby:s Energiavtal 21. Beräkningar ska ske enligt beräkningsmetoder i SS-EN ISO 52016–1:2017 Byggnaders energiprestanda - Bygg-och byggnadselement - Energibehov för uppvärmning och kylning, innetemperaturer och sensibel och latent huvudbelastning - Del 1. Beräkningar kan också ske enligt annan likvärdig metod eller med validerade dynamiska simuleringsprogram. Energiberäkning ska i övrigt beakta, bland annat: Hushållsel och verksamhetsenergi ingår inte i kravet men de påverkar energianvändning för uppvärmning och komfortkyla. Hushållsel och verksamhetsenergi ska därför inkluderas i energibalansberäkningen. Beräkningen ska beakta fuktbelastningens påverkan på energibalansen – även avseende fukt från användning av tvätt- och torkmaskiner i lägenheter. I övrigt ska indata väljas enligt BEN2 (Boverkets föreskrifter om ändring av verkets föreskrifter och allmänna råd (2016:12) om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår). Alla väsentliga indata med källor ska finnas redovisade i energiberäkningen. Värmebehov för tappvarmvattenanvändning ska ingå med schablon enligt BEN2. Där inga andra krav eller beräkningsmetoder är specificerade i upphandlingsdokumenten gäller BBR och BEN2. Primärenergitalet (PET) ska beräknas enligt gällande BBR. Observera att det dock är punkt 1 och 2 ovan som utgör beställarens krav. Beräkningarna ska utgå från en mellan projekteringsdisciplinerna fullt samordnad projekteringshandling. Om det sker förändringar av systemspecifikationen i samband med entreprenörens upphandling av berörda system så ska den upphandlade lösningen vara utgångspunkt för kontrollberäkningen. Det åligger entreprenören att informera beställaren om sådana eventuella förändringar. Uppdaterad energiberäkning för byggnadens nettovärmeenergi och byggnadens energianvändning ska lämnas till beställaren tillsammans med gällande handlingar. Resultat av energiberäkningar ska sammanfattas och redovisas i beställarens redovisningsmall – Energihjälpen. En uppdaterad energiberäkning och uppdaterad och ifylld redovisningsmall ska redovisas för beställaren innan byggstart kan godkännas samt innan slutbesked kan ges.
| |||||
| Byggnadens värme- och energianvändning, krav för upphandling av projektering eller totalentreprenad | Avancerad nivå | Teknisk specifikation | |||
Information om kriteriet Kravet tydliggör hur lägre energianvändning för uppvärmning och drift av byggnaden ska uppnås. Kravet preciserar och ställer upp maximala värden för delar i energiberäkningen som det vanligtvis inte ställs krav på. De delarna bör ändå beräknas inom ramen för en energiberäkning för att få mer tillförlitliga resultat. Fördelen med att ställa kravet är att det säkerställer en bättre klimatskärm och energieffektivare installationer än om krav bara ställs på ett primärenergital. Kravet är också något av de mest teknikneutrala bland de olika energikrav på en byggnad som, enligt vår vetskap, finns. Värme- och övrig energianvändning för drift av byggnaden kan stå för över hälften av byggnadens klimatavtryck. Kravet gör det också enklare att beräkna klimatpåverkan av byggnadens drift och samspelar därför med krav där byggnadens klimatpåverkan ska beräknas. Kravet samspelar också med stödet ”Energihjälpen” från Sveby och SKR. Kravet har skickats ut för externa synpunkter och bland annat Energimyndigheten och andra myndigheter har deltagit i processen. Om kravnivåerna för byggnadens värme- och energianvändning inte överskrids så klaras samtliga krav på primärenergitalet också av. Kriterietext Byggnadens värme- och energianvändning Byggnadens energianvändning för byggnad i drift ska ej överstiga de värden som anges i de två nedanstående punkterna (punkt 1 och 2). Byggnaden ska klara nivåerna i båda punkterna. Att kraven nås för en ej uppförd byggnad ska visas genom energiberäkningar baserade på gällande handlingar. Gällande handlingar ska utformas så nivåerna i punkt 1 och 2 uppfylls. Att kraven nås för en uppförd byggnad ska visas senast vid ingången av år två, räknat från det datum byggnaden togs i full drift. Att kraven nås ska visas genom mätningar och beräkningar baserade på mätningar, i byggnaden. [OBS TILL UPPHANDLAREN: Värden att skriva in på raderna nedan återfinns i bilaga 1 till kravet.] Punkt 1: Byggnadens nettovärmeenergi över ett normalår (definieras nedan) ska, när byggnaden är i drift vara lika med eller lägre än ___ kWh/m2, Atemp och år. Punkt 2: Byggnadens energianvändning över ett normalår (definieras nedan) ska, när byggnaden är i drift vara lika med eller lägre än ___ kWh/m2, Atemp och år. Punkt 3: Primärenergitalet (PET) ska beräknas utifrån uppdaterade energiberäkningar och ske enligt Boverkets byggregler. Byggnadens nettovärmeenergi Byggnadens nettovärmeenergi över ett normalår är en delmängd av byggnadens energianvändning (se nedan). Byggnadens nettovärmeenergi definieras här som den energi i form av värme (kWh) som byggnaden behöver för uppvärmning till definierad normal rumstemperatur. Till nettovärmeenergin räknas också värmeenergi som alstras inom fastighetsgränsen och som tillförs byggnaden, så som solvärme, bidrag till uppvärmningen från solceller får inte heller avräknas. Till nettovärmeenergin räknas också förluster, genom vädring och i alla ledningssystem och undercentraler, som byggnaden inte tillgodogör sig som uppvärmning. Då värmepump används så avses med värmeenergi, den energi i form av värme som värmepumpen levererar till värmedistributionssystemet (eller inomhusluften), efter avdrag för tappvarmvatten (om tappvarmvattnet ingår i samma system), samt i övrigt enligt definitionen av byggnadens nettovärmeenergi. Förvärmning av uteluftsflöde (tilluft) ska räknas till nettovärmeenergin. Om golvvärme, handdukstork eller annan apparat för uppvärmning installeras, inräknas även den värmeenergin. Uppvärmning av tappvarmvatten räknas inte in. (Byggnadens nettovärmeenergi avgränsas alltså inte på samma sätt som BBR:s energi för uppvärmning.) Förutsättningar i övrigt följer gällande BBR. (BBR: Boverkets byggregler 2011:6 – föreskrifter och allmänna råd, till och med ändringsförfattnings BFS 2020:4 – BBR29. För normalisering (”normalår”) se nedan. Byggnadens energianvändning Byggnadens energianvändning över ett normalår definieras här som all den energi som levereras för byggnadens nettovärmeenergi och energi för tappvarmvatten samt byggnadens fastighetsenergi. Fjärrkyla (kWh) och el för att alstra kyla ska inräknas in byggnadens energianvändning. Egenproducerad energi så som el från solceller eller solvärme, för tappvarmvatten eller för byggnadens fastighetsenergi ska räknas in i byggnadens energianvändning. I byggnadens energianvändning ingår byggnadens nettovärmeenergi (se ovan) som en delmängd. Verksamheters och brukares/boendes energianvändning räknas ej in. Med byggnadens energianvändning avses inte primärenergitalet. För normalisering (”normalår”) se nedan. För begränsning av installerad maximal el-effekt så gäller i övrigt Boverkets byggregler. Bygg- och relationshandlingar och andra handlingar Gällande handlingar ska utformas så nivåerna i punkt 1 och 2 uppfylls. Gällande handlingar ska inkludera anvisningar för:
Utöver ovan ska gällande relationshandlingar eller driftinstruktioner inkludera anvisningar för hur verifiering av väsentliga indata till energiberäkningen kan ske genom mätning och hur mätningarna kan loggas. Uppdaterad energiberäkning och redovisningsmall (Energihjälpen) ska ifylld redovisas för beställaren före byggstart kan godkännas samt före slutbesked kan ges. Beräkningar Beräkningar för en ännu ej uppförd byggnad ska visas genom beräkningar baserade på gällande handlingar. Beräkningar för en uppförd byggnad ska baseras faktiska värden från mätningar av byggnaden i drift samt korrigeras till normalår och normalt brukande (normalisering). Indata avseende normalisering ska så långt rimligt baseras faktiska värden från mätningar. Metod för normalårskorrigering och val av vilka klimatdatafiler som ska användas ska preciseras i samråd och ska noteras i kontraktet. I händelse av att det inte har preciserats så gäller graddagsmetoden och klimatdatafiler (Sveby - SMHI 1981–2010) enligt Sveby:s Energiavtal 21. Beräkningar ska ske enligt beräkningsmetoder i SS-EN ISO 52016–1:2017 Byggnaders energiprestanda - Bygg-och byggnadselement - Energibehov för uppvärmning och kylning, innetemperaturer och sensibel och latent huvudbelastning - Del 1. Beräkningar kan också ske enligt annan likvärdig metod eller med validerade dynamiska simuleringsprogram. Energiberäkning ska i övrigt beakta, bland annat: Hushållsel och verksamhetsenergi ingår inte i kravet men de påverkar energianvändning för uppvärmning och komfortkyla. Hushållsel och verksamhetsenergi ska därför inkluderas i energibalansberäkningen. Beräkningen ska beakta fuktbelastningens påverkan på energibalansen – även avseende fukt från användning av tvätt- och torkmaskiner i lägenheter. I övrigt ska indata väljas enligt BEN2 (Boverkets föreskrifter om ändring av verkets föreskrifter och allmänna råd (2016:12) om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår). Alla väsentliga indata med källor ska finnas redovisade i energiberäkningen. Värmebehov för tappvarmvattenanvändning ska ingå med schablon enligt BEN2. Där inga andra krav eller beräkningsmetoder är specificerade i upphandlingsdokumenten gäller BBR och BEN2. Primärenergitalet (PET) ska beräknas enligt gällande BBR. Observera att det dock är punkt 1 och 2 ovan som utgör beställarens krav. Beräkningarna ska utgå från en mellan projekteringsdisciplinerna fullt samordnad projekteringshandling. Om det sker förändringar av systemspecifikationen i samband med entreprenörens upphandling av berörda system så ska den upphandlade lösningen vara utgångspunkt för kontrollberäkningen. Det åligger entreprenören att informera beställaren om sådana eventuella förändringar. Uppdaterad energiberäkning för byggnadens nettovärmeenergi och byggnadens energianvändning ska lämnas till beställaren tillsammans med gällande handlingar. Resultat av energiberäkningar ska sammanfattas och redovisas i beställarens redovisningsmall – Energihjälpen. En uppdaterad energiberäkning och uppdaterad och ifylld redovisningsmall ska redovisas för beställaren innan byggstart kan godkännas samt innan slutbesked kan ges.
| |||||
| Beställarens fuktsakkunnige, kompetens | Avancerad nivå | Kvalificeringskrav | |||
Information om kriteriet Fuktsakkunnig ska anlitas tillräckligt tidigt i projektet för att kunna medverka i formulering av krav i upphandlingsdokumentation och kontraktshandlingar. Det är därför viktigt att den fuktsakkunnige har rätt kompetens. Fuktsakkunnig bör arbeta med/i ett projekt från och med programfasen till och med garantitiden tills objektet (byggnaden/fastigheten/anläggningen) har överlämnats av entreprenören till beställaren. Detta kriterium är tänkt att beskriva den fuktsakkunniges uppdrag så att det täcker alla delar av byggprocessen. Kriterietext Den som agerar fuktsakkunnig på beställarens uppdrag ska ha tillräcklig kompetens och erfarenheter av fuktsäkerhetsarbete. Den fuktsakkunnige ska därför ha:
För att förtydliga innebörden av ovan så ska någon av följande kombinationer uppfyllas: Med kunskap likvärdig Diplomerad Fuktsakkunnig menas dokumenterad specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut. Med specialistkompetens avses om det där finns specialister på fukt i hus och husbyggnad och att fuktsakkunnig utbildats om fuktsäkerhet; i material och konstruktioner, samt konsekvenser av fukt, samt fuktsäkerhetsprojektering, samt fuktsäkerhetsåtgärder i byggprocessen, samt kunskap om lagar och bestämmelser samt kännedom om lämpliga hjälpmedel. Anbudet ska intyga att (och vilka av) ovanstående krav uppfylls. Ett sådant intyg kan lämnas i form av en egenförsäkran (ESPD). Följande dokumentation ska därutöver kunna skickas in till beställaren eller upphandlande myndighet på begäran:
Som bevis på ovan ska följande dokumentation på begäran kunna skickas in till beställaren/ upphandlande myndighet:
Erfarenheter (nr 2, 3, 4, 6, 7, 8) ska kunna bekräftas skriftligen av referenser. Beställaren/upphandlande myndighet ska kunna kontakta referenserna. Leverantören ska därför på begäran lämna in en lista med referenser. Erfarenhet av tillämpning av ByggaF (eller likvärdigt material) och av fuktskadeutredning i hus får ej vara äldre än fem år, räknat från det datum uppdrag slutfördes till sista anbudsdag för denna upphandling. Referenser ska anges med:
Det är konsulten (leverantören) som är ansvarig för att angivna kontaktuppgifter, beskrivna referenser, utbildningsbevis, diplom och intyg är sanningsenliga och aktuella. Ej aktuella kontaktuppgifter som leder till att referenser etcetera ej kan verifieras kan leda till att anbudet förkastas.
| |||||
| Byggnadens värme- och energianvändning, krav för upphandling av projektering eller totalentreprenad | Spjutspetsnivå | Teknisk specifikation | |||
Information om kriteriet Kravet tydliggör hur lägre energianvändning för uppvärmning och drift av byggnaden ska uppnås. Kravet preciserar och ställer upp maximala värden för delar i energiberäkningen som det vanligtvis inte ställs krav på. De delarna bör ändå beräknas inom ramen för en energiberäkning för att få mer tillförlitliga resultat. Fördelen med att ställa kravet är att det säkerställer en bättre klimatskärm och energieffektivare installationer än om krav bara ställs på ett primärenergital. Kravet är också något av de mest teknikneutrala bland de olika energikrav på en byggnad som, enligt vår vetskap, finns. Värme- och övrig energianvändning för drift av byggnaden kan stå för över hälften av byggnadens klimatavtryck. Kravet gör det också enklare att beräkna klimatpåverkan av byggnadens drift och samspelar därför med krav där byggnadens klimatpåverkan ska beräknas. Kravet samspelar också med stödet ”Energihjälpen” från Sveby och SKR. Kravet har skickats ut för externa synpunkter och bland annat Energimyndigheten och andra myndigheter har deltagit i processen. Om kravnivåerna för byggnadens värme- och energianvändning inte överskrids så klaras samtliga krav på primärenergitalet också av. Kriterietext Byggnadens värme- och energianvändning Byggnadens energianvändning för byggnad i drift ska ej överstiga de värden som anges i de två nedanstående punkterna (punkt 1 och 2). Byggnaden ska klara nivåerna i båda punkterna. Att kraven nås för en ej uppförd byggnad ska visas genom energiberäkningar baserade på gällande handlingar. Gällande handlingar ska utformas så nivåerna i punkt 1 och 2 uppfylls. Att kraven nås för en uppförd byggnad ska visas senast vid ingången av år två, räknat från det datum byggnaden togs i full drift. Att kraven nås ska visas genom mätningar och beräkningar baserade på mätningar, i byggnaden. [OBS TILL UPPHANDLAREN: Värden att skriva in på raderna nedan återfinns i bilaga 1 till kravet.] Punkt 1: Byggnadens nettovärmeenergi över ett normalår (definieras nedan) ska, när byggnaden är i drift vara lika med eller lägre än ___ kWh/m2, Atemp och år. Punkt 2: Byggnadens energianvändning över ett normalår (definieras nedan) ska, när byggnaden är i drift vara lika med eller lägre än ___ kWh/m2, Atemp och år. Punkt 3: Primärenergitalet (PET) ska beräknas utifrån uppdaterade energiberäkningar och ske enligt Boverkets byggregler. Byggnadens nettovärmeenergi Byggnadens nettovärmeenergi över ett normalår är en delmängd av byggnadens energianvändning (se nedan). Byggnadens nettovärmeenergi definieras här som den energi i form av värme (kWh) som byggnaden behöver för uppvärmning till definierad normal rumstemperatur. Till nettovärmeenergin räknas också värmeenergi som alstras inom fastighetsgränsen och som tillförs byggnaden, så som solvärme, bidrag till uppvärmningen från solceller får inte heller avräknas. Till nettovärmeenergin räknas också förluster, genom vädring och i alla ledningssystem och undercentraler, som byggnaden inte tillgodogör sig som uppvärmning. Då värmepump används så avses med värmeenergi, den energi i form av värme som värmepumpen levererar till värmedistributionssystemet (eller inomhusluften), efter avdrag för tappvarmvatten (om tappvarmvattnet ingår i samma system), samt i övrigt enligt definitionen av byggnadens nettovärmeenergi. Förvärmning av uteluftsflöde (tilluft) ska räknas till nettovärmeenergin. Om golvvärme, handdukstork eller annan apparat för uppvärmning installeras, inräknas även den värmeenergin. Uppvärmning av tappvarmvatten räknas inte in. (Byggnadens nettovärmeenergi avgränsas alltså inte på samma sätt som BBR:s energi för uppvärmning.) Förutsättningar i övrigt följer gällande BBR. (BBR: Boverkets byggregler 2011:6 – föreskrifter och allmänna råd, till och med ändringsförfattnings BFS 2020:4 – BBR29. För normalisering (”normalår”) se nedan. Byggnadens energianvändning Byggnadens energianvändning över ett normalår definieras här som all den energi som levereras för byggnadens nettovärmeenergi och energi för tappvarmvatten samt byggnadens fastighetsenergi. Fjärrkyla (kWh) och el för att alstra kyla ska inräknas in byggnadens energianvändning. Egenproducerad energi så som el från solceller eller solvärme, för tappvarmvatten eller för byggnadens fastighetsenergi ska räknas in i byggnadens energianvändning. I byggnadens energianvändning ingår byggnadens nettovärmeenergi (se ovan) som en delmängd. Verksamheters och brukares/boendes energianvändning räknas ej in. Med byggnadens energianvändning avses inte primärenergitalet. För normalisering (”normalår”) se nedan. För begränsning av installerad maximal el-effekt så gäller i övrigt Boverkets byggregler. Bygg- och relationshandlingar och andra handlingar Gällande handlingar ska utformas så nivåerna i punkt 1 och 2 uppfylls. Gällande handlingar ska inkludera anvisningar för:
Utöver ovan ska gällande relationshandlingar eller driftinstruktioner inkludera anvisningar för hur verifiering av väsentliga indata till energiberäkningen kan ske genom mätning och hur mätningarna kan loggas. Uppdaterad energiberäkning och redovisningsmall (Energihjälpen) ska ifylld redovisas för beställaren före byggstart kan godkännas samt före slutbesked kan ges. Beräkningar Beräkningar för en ännu ej uppförd byggnad ska visas genom beräkningar baserade på gällande handlingar. Beräkningar för en uppförd byggnad ska baseras faktiska värden från mätningar av byggnaden i drift samt korrigeras till normalår och normalt brukande (normalisering). Indata avseende normalisering ska så långt rimligt baseras faktiska värden från mätningar. Metod för normalårskorrigering och val av vilka klimatdatafiler som ska användas ska preciseras i samråd och ska noteras i kontraktet. I händelse av att det inte har preciserats så gäller graddagsmetoden och klimatdatafiler (Sveby - SMHI 1981–2010) enligt Sveby:s Energiavtal 21. Beräkningar ska ske enligt beräkningsmetoder i SS-EN ISO 52016–1:2017 Byggnaders energiprestanda - Bygg-och byggnadselement - Energibehov för uppvärmning och kylning, innetemperaturer och sensibel och latent huvudbelastning - Del 1. Beräkningar kan också ske enligt annan likvärdig metod eller med validerade dynamiska simuleringsprogram. Energiberäkning ska i övrigt beakta, bland annat: Hushållsel och verksamhetsenergi ingår inte i kravet men de påverkar energianvändning för uppvärmning och komfortkyla. Hushållsel och verksamhetsenergi ska därför inkluderas i energibalansberäkningen. Beräkningen ska beakta fuktbelastningens påverkan på energibalansen – även avseende fukt från användning av tvätt- och torkmaskiner i lägenheter. I övrigt ska indata väljas enligt BEN2 (Boverkets föreskrifter om ändring av verkets föreskrifter och allmänna råd (2016:12) om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår). Alla väsentliga indata med källor ska finnas redovisade i energiberäkningen. Värmebehov för tappvarmvattenanvändning ska ingå med schablon enligt BEN2. Där inga andra krav eller beräkningsmetoder är specificerade i upphandlingsdokumenten gäller BBR och BEN2. Primärenergitalet (PET) ska beräknas enligt gällande BBR. Observera att det dock är punkt 1 och 2 ovan som utgör beställarens krav. Beräkningarna ska utgå från en mellan projekteringsdisciplinerna fullt samordnad projekteringshandling. Om det sker förändringar av systemspecifikationen i samband med entreprenörens upphandling av berörda system så ska den upphandlade lösningen vara utgångspunkt för kontrollberäkningen. Det åligger entreprenören att informera beställaren om sådana eventuella förändringar. Uppdaterad energiberäkning för byggnadens nettovärmeenergi och byggnadens energianvändning ska lämnas till beställaren tillsammans med gällande handlingar. Resultat av energiberäkningar ska sammanfattas och redovisas i beställarens redovisningsmall – Energihjälpen. En uppdaterad energiberäkning och uppdaterad och ifylld redovisningsmall ska redovisas för beställaren innan byggstart kan godkännas samt innan slutbesked kan ges.
| |||||
| Beställarens fuktsakkunnige, uppdragsbeskrivning | Basnivå | Teknisk specifikation | |||
Information om kriteriet Det är mycket viktigt att ambitionsnivån för projektets fuktsäkerhet väljs aktivt av beställaren. Om ambitionsnivån avgörs av annan aktör, exempelvis om den passivt hamnar på en totalentreprenör så är risken stor att kvaliteten blir lidande och viktiga fuktsäkerhetsaspekter missas. Beställarens fuktsakkunnige utgör beställarens kompetens som ska hjälpa till att fastställa ambitionsnivåer och säkra upp fuktsäkerhetsarbetet. Kriterietext Den fuktsakkunnige ska:
Manual ByggaF bifogas detta upphandlingsdokumenten (förfrågningsunderlaget) som dokument, var god se bilaga _____________, under rubrik ________________ . Fuktsakkunnig ska redovisa följande för beställaren:
Fuktsäkerhetsbeskrivning ska godkännas av beställaren eller dennes ombud. Att beskrivningen godkänns fråntar inte konsulten som är fuktsakkunnig sådant ansvar som är stadgat i det aktuella avtal (ABK eller annat avtal) som tecknas mellan konsulten (leverantören) och beställaren. | |||||
| Byggnadens maximala värmeförlusttal - krav för upphandling av projektering eller totalentreprenad | Spjutspetsnivå | Teknisk specifikation | |||
Information om kriteriet Kravet bidrar till att lägre energianvändning för drift av byggnaden uppnås. Värme- och övrig energianvändning för drift av byggnaden kan stå för över hälften av byggnadens klimatavtryck. När effektbehovet är som störst är ofta också priset på energin som högst och fossila energikällor ofta används mest. Ett sätt att minska effektbehovet är att ställa krav på byggnadens prestanda avseende energiförluster vid dimensionerande vinterutetemperatur (DVUT). Kravet samspelar med Forum för Energieffektivt Byggande (FEBY18) kriterium Guld, vilket i dagligt tal kallas passivhus. Kravet samspelar också med stödet ”Energihjälpen” från Sveby och SKR. Kravet kan inte användas tillsammans med krav nr 11566, 11374 eller 11375. Kriterietext [OBS! Till Upphandlaren: För AMA-rubricering, var god läs under fliken Tillämpning!] Byggnadens värmeförlusttal (VFT) ska bli högst 14 W/m2, Atemp vid dimensionerande vinterutetemperatur (DVUT) och en innetemperatur på 21 grader Celsius.
Beräkningar
Handlingar System- och bygghandlingar ska innehålla den lösning som uppfyller kravet på VFT vid DVUT3. Bygghandlingarna ska inkludera anvisningar för hur väsentliga indata till VFT-beräkningen kan verifieras genom mätning och hur mätningarna kan loggas. Exempelvis mätning och loggning av luftflöden och verkningsgrad för ventilationsaggregat under vinterdriftfall. Uppdaterade och aktuella energiberäkningar ska bifogas aktuella handlingar. Beräkningar ska också sammanfattas och redovisas i beställarens excelfil för redovisning ”Energihjälpen”, vilken bifogas. Energihjälpen har en flik avsedd för uppföljning av krav på värmeförlusttal. Avser uppdraget totalentreprenad ska uppdaterade och aktuella energiberäkningar även bifogas aktuella relationshandlingar. Verifiering vid totalentreprenad [OBS! Til Upphandlaren: Ta bort denna rubrik och medföljande text om endast projektering ska upphandlas!] Byggnadens energianvändning ska mätas och beräknas på byggnad när den är uppförd, driftsatt och används. Resultatet ska sammanfattas och redovisas i beställarens redovisningsmall Energihjälpen. Energihjälpen har en flik avsedd för beräkning och uppföljning av värmeförlusttal. Byggnadens värmeförlusttal ska verifieras genom mätvärden och beräkningar. Mätvärden som ska användas för verifiering är energi (både ”köpt” och ”gratis”) för värme samt för tappvarmvatten. Mätvärden i övrigt ska samlas in, omfatta och följa ”Anvisning för mätverifiering baserat på uppmätt effektsignatur” version 2022-06-20 av FEBY. På basis av mätningarna ska byggnadens effektsignatur beräknas. Utifrån effektsignaturen ska värmeförlusttalet beräknas. Beräkningar ska genomföras enligt ”Anvisning för mätverifiering baserat på uppmätt effektsignatur” version 2022-06-20 av FEBY samt genom användning av Energihjälpens flik avsedd för beräkning och uppföljning av värmeförlusttal. | |||||
| Kompetens klimatansvarig | Basnivå | Kvalificeringskrav | |||
Information om kriteriet Detta krav syftar till att ge förutsättningar för tillräcklig kvalité på klimatarbetet och klimatberäkningarna. Det kräver kunskap, erfarenhet och tid. Kravet vad gäller klimatansvarig bör användas då det i dagsläget inte är en självklarhet att denna kompetens finns allmänt tillgänglig hos alla entreprenörer eller konsulter. Kravet bör också användas för att konsulten och entreprenören ska räkna in sådan kompetens i priset på anbudet. (För AMA-rubricering, se information om kravet.) Kriterietext (Obs till beställaren: För AMA-rubricering se information om kravet!) Entreprenören/Konsulten [OBS till beställaren: behåll endast den av Entreprenören eller Konsulten som kravet riktar sig mot, ta bort den andra!] ska utse en klimatansvarig som ska ha en övergripande formell och funktionell roll för arbetet med att minska projektets klimatpåverkan och ansvara för klimatberäkningarnas kvalitet. Den klimatansvarige ska kunna påverka projektets planering, genomförande av och dokumentation av klimatrelaterade åtgärder inom projektet. Sådana åtgärder kan vara tillräcklig tid för projekteringen att finna konstruktionslösningar, val av material, tomgångskörning, uttorkningstider för betong, val av energikällor till kraftaggregat och annat. Den klimatansvarige ska finnas som avdelad resurs för projektet genom hela projektets löptid. Byts den klimatansvarige ut under projektet ska en ny klimatansvarig minst uppfylla samma kunskapsnivå som den som person som angetts som klimatansvarig i anbudet. Den klimatansvarige skall ha kunskap om arbete med klimatbelastning från husbyggnation och/eller anläggningsprojekt. Därför ska klimatansvarig skall uppfylla något av följande:
*) inklusive till exempel internutbildningar hos konsult eller entreprenör. (Obs till beställaren: För AMA-rubricering av nedan se information om kravet!) Namn och kontaktuppgifter på den klimatansvarige ska anges i anbudet. | |||||
| Projektering för minskad klimatpåverkan | Basnivå | Teknisk specifikation | |||
Information om kriteriet Detta krav syftar till att minskning av klimatpåverkan från projektet beaktas och beräknas redan i projekteringen. Minskad klimatpåverkan ska ske genom aktiva val och åtgärder och resultatet ska beräknas. Kravet ger förutsättningar för tillräcklig kvalitet, på klimatarbetet och klimatberäkningarna i projekteringsuppdrag. Observera att kravet inte kräver klimatberäkningar vid anbudslämning utan först under kontraktstiden. Klimatdeklaration enligt lag syftar till att minska klimatbelastningen. Lagen innebär att klimatbelastningen ska deklareras men innebär ännu inte att klimatpåverkan måste minska. För att uppnå minskad klimatbelastning bör föreliggande upphandlingskrav ställas. För upphandling av hjälp med att ta fram en lagstadgad klimatdeklaration finns ett eget krav. Kriterietext Syftet med detta krav är att ur ett livscykelperspektiv minska projektets negativa klimatpåverkan. Med livscykelperspektiv avses perspektiv på livscykeln som följer EN 15 978 och EN 15 804. Konsulten ska:
Kravnivå för minskad klimatpåverkan:
Om klimatpåverkan från respektive objekt inte överstiger 235 Kg CO2-e per m2 BTA (avser modulerna A1-A5) så behöver ovan angivna procentuella minskning inte uppnås. Klimatpåverkan angiven i form av Kg CO2-e per m2 BTA ska då visas genom klimatberäkningar. Sådan klimatberäkning ska då uppfylla Bilaga Beräkningsanvisningar samt enligt den kompletterande bilagan Tekniska anvisningar, version 2020-05-15 Rev 2: 2020-02-01, IVL eller avseende den sistnämnda, enligt en likvärdig anvisning. För beräkning av modulerna A4 och A5 gäller avsnitt 1.10 i Bilaga Beräkningsanvisningar. Avseende Bilaga Beräkningsanvisningar, gäller följande:
| |||||
| Projektering för minskad klimatpåverkan | Avancerad nivå | Teknisk specifikation | |||
Information om kriteriet Detta krav syftar till att minskning av klimatpåverkan från projektet beaktas och beräknas redan i projekteringen. Minskad klimatpåverkan ska ske genom aktiva val och åtgärder och resultatet ska beräknas. Kravet ger förutsättningar för tillräcklig kvalitet, på klimatarbetet och klimatberäkningarna i projekteringsuppdrag. Observera att kravet inte kräver klimatberäkningar vid anbudslämning utan först under kontraktstiden. Klimatdeklaration enligt lag syftar till att minska klimatbelastningen. Lagen innebär att klimatbelastningen ska deklareras men innebär ännu inte att klimatpåverkan måste minska. För att uppnå minskad klimatbelastning bör föreliggande upphandlingskrav ställas. För upphandling av hjälp med att ta fram en lagstadgad klimatdeklaration finns ett eget krav. Kriterietext Syftet med detta krav är att ur ett livscykelperspektiv minska projektets negativa klimatpåverkan. Med livscykelperspektiv avses perspektiv på livscykeln som följer EN 15 978 och EN 15 804. Konsulten ska:
Kravnivå för minskad klimatpåverkan:
Om klimatpåverkan från respektive objekt inte överstiger 235 Kg CO2-e per m2 BTA (avser modulerna A1-A5) så behöver ovan angivna procentuella minskning inte uppnås. Klimatpåverkan angiven i form av Kg CO2-e per m2 BTA ska då visas genom klimatberäkningar. Sådan klimatberäkning ska då uppfylla Bilaga Beräkningsanvisningar samt enligt den kompletterande bilagan Tekniska anvisningar, version 2020-05-15 Rev 2: 2020-02-01, IVL eller avseende den sistnämnda, enligt en likvärdig anvisning. För beräkning av modulerna A4 och A5 gäller avsnitt 1.10 i Bilaga Beräkningsanvisningar. Avseende Bilaga Beräkningsanvisningar, gäller följande:
| |||||
| Projektering för minskad klimatpåverkan | Spjutspetsnivå | Teknisk specifikation | |||
Information om kriteriet Detta krav syftar till att minskning av klimatpåverkan från projektet beaktas och beräknas redan i projekteringen. Minskad klimatpåverkan ska ske genom aktiva val och åtgärder och resultatet ska beräknas. Kravet ger förutsättningar för tillräcklig kvalitet, på klimatarbetet och klimatberäkningarna i projekteringsuppdrag. Observera att kravet inte kräver klimatberäkningar vid anbudslämning utan först under kontraktstiden. Klimatdeklaration enligt lag syftar till att minska klimatbelastningen. Lagen innebär att klimatbelastningen ska deklareras men innebär ännu inte att klimatpåverkan måste minska. För att uppnå minskad klimatbelastning bör föreliggande upphandlingskrav ställas. För upphandling av hjälp med att ta fram en lagstadgad klimatdeklaration finns ett eget krav. Kriterietext Syftet med detta krav är att ur ett livscykelperspektiv minska projektets negativa klimatpåverkan. Med livscykelperspektiv avses perspektiv på livscykeln som följer EN 15 978 och EN 15 804. Konsulten ska:
Kravnivå för minskad klimatpåverkan:
Om klimatpåverkan från respektive objekt inte överstiger 235 Kg CO2-e per m2 BTA (avser modulerna A1-A5) så behöver ovan angivna procentuella minskning inte uppnås. Klimatpåverkan angiven i form av Kg CO2-e per m2 BTA ska då visas genom klimatberäkningar. Sådan klimatberäkning ska då uppfylla Bilaga Beräkningsanvisningar samt enligt den kompletterande bilagan Tekniska anvisningar, version 2020-05-15 Rev 2: 2020-02-01, IVL eller avseende den sistnämnda, enligt en likvärdig anvisning. För beräkning av modulerna A4 och A5 gäller avsnitt 1.10 i Bilaga Beräkningsanvisningar. Avseende Bilaga Beräkningsanvisningar, gäller följande:
| |||||
| Handlingsplan/projekteringsbeskrivning minskad klimatpåverkan | Basnivå | Teknisk specifikation | |||
Information om kriteriet Detta krav syftar till att arbetet med minskning av klimatpåverkan från projektet integreras i projektet. En handlingsplan [alternativ en projekteringsbeskrivning] ska tas fram för hur arbetet att minskad klimatpåverkan ska gå till. Kravet ger förutsättningar för tillräcklig kvalitet på klimatarbetet i projektet. Observera att för klimatberäkningar och siffersatta minskningar av klimatbelastning finns andra krav. Klimatdeklaration enligt lag innebär att klimatbelastningen ska deklareras men kräver inte planer för minskad klimatpåverkan. För att uppnå minskad klimatbelastning bör föreliggande upphandlingskrav ställas. Kriterietext Konsulten/entreprenören ska arbeta fram handlingsplan [och/eller projekteringsbeskrivningar] för att i uppdraget/entreprenaden leda arbetet för minskad klimatpåverkan av projektet. [OBS till beställaren: Behåll de alterntiv av Konsulten/entreprenören och handlingsplan / projekteringsbeskrivningar, som stämmer med din upphandling, stryk de andra!] Syftet med detta krav är att ur ett livscykelperspektiv minska projektets negativa klimatpåverkan. Med livscykelperspektiv avses perspektiv på livscykeln som följer EN 15 978 och EN 15 804. Konsulten/entreprenören ska:
| |||||
| Ämnen med miljö- och hälsofarliga egenskaper | Basnivå | Teknisk specifikation | |||
Information om kriteriet Många kemiska ämnen har välkända negativa effekter på både vår hälsa och naturen. Det saknas dock fortfarande mycket kunskap om hur olika kemikalier och hur kombinationer av olika kemikalier påverkar miljön och människors hälsa. Ju fler kemiska produkter som används desto svårare är det att begränsa risker och oönskade effekter på människors och djurs hälsa och andra effketer i naturen. Olika kemikalier har även återfunnits på platser som är geografiks mycket långt bort (så som på Antarktis) från närmsta anvädningsområde. Det visar att spridningen är svår att begränsa. För att minska oönskade alvarliga effekter och risker med att människor och natur exponeras för en mängd olika miljö- och hälsofarliga ämnen måste användningen av sådana ämnen minska. Kriterietext [OBS till beställaren! För AMA-rubricering, var god se tillämpningsinformation.] Material, varor och kemiska produkter som byggs in i byggnaden/anläggningen ska inte innehålla ämnen som har egenskaper som är farliga för miljö och hälsa. [OBS till beställaren! Vid anläggningsbyggnad ska följande mening tas bort då den endast gäller husbyggnad!] Med material, varor och kemiska produkter som byggs in i byggnaden avses sådana som omfattas av bilagan "Tabell 1 Material som byggs in" (basnivå). Med ämnen som har egenskaper som är farliga för miljö och hälsa avses sådana egenskaper som anges i bilagan "Tabell 2, Ämnen med miljö- och hälsofarliga egenskaper", över de däri angivna halterna så som det definieras i bilagan. Innehåll och halter ska beräknas i material, varor och kemiska produkter så som de levereras till byggplatsen eller monteringsplatsen. | |||||
| Ämnen med miljö- och hälsofarliga egenskaper | Avancerad nivå | Teknisk specifikation | |||
Information om kriteriet Många kemiska ämnen har välkända negativa effekter på både vår hälsa och naturen. Det saknas dock fortfarande mycket kunskap om hur olika kemikalier och hur kombinationer av olika kemikalier påverkar miljön och människors hälsa. Ju fler kemiska produkter som används desto svårare är det att begränsa risker och oönskade effekter på människors och djurs hälsa och andra effketer i naturen. Olika kemikalier har även återfunnits på platser som är geografiks mycket långt bort (så som på Antarktis) från närmsta anvädningsområde. Det visar att spridningen är svår att begränsa. För att minska oönskade alvarliga effekter och risker med att människor och natur exponeras för en mängd olika miljö- och hälsofarliga ämnen måste användningen av sådana ämnen minska. Kriterietext [OBS till beställaren! För AMA-rubricering, var god se tillämpningsinformation. Vid anläggningsbyggnad gäller endast basnivån, detta är avancerad nivå och tillämpas endast för husbyggnad.] Material, varor och kemiska produkter som byggs in i byggnaden ska inte innehålla ämnen som har egenskaper som är farliga för miljö och hälsa. Med material, varor och kemiska produkter som byggs in i byggnaden avses sådana som omfattas av bilagan "Tabell 1 Material som byggs in" (avancerad nivå). Med ämnen som har egenskaper som är farliga för miljö och hälsa avses sådana egenskaper som anges i bilagan "Tabell 2, Ämnen med miljö- och hälsofarliga egenskaper", över de däri angivna halterna så som det definieras i bilagan. Innehåll och halter ska beräknas i material, varor och kemiska produkter så som de levereras till byggplatsen eller monteringsplatsen. | |||||
| System för bedömning, samt loggning av material, varor och kemiska produkter | Basnivå | Teknisk specifikation | |||
Information om kriteriet För att beställaren ska ha möjlighet att kontrollera om krav på miljö- och hälsofarliga ämnen har följts behövs en systematisk dokumentation. Den systematiska dokumentationen behöver innehålla information om de varor, material och kemiska produkter som byggs in eller används i projektet. Hur dokumentationen ska systematiseras och vad den bör innehålla behöver då styras upp. Det sker här genom att det ska finnas ett system för bedömning, samt loggning av material, varor och kemiska produkter Kriterietext [För AMA-rubriker, var god se under fliken /rubriken tillämpningsinformation] Entreprenören/konsulten [OBS! Till upphandlaren: Ta bort den av entreprenör eller konsult som uppdraget inte berör!] ska innan produktionen (eller projekteringen) påbörjas, ha tillgång till ett digitalt system för bedömning och loggning enligt Beställarens anvisningar nedan. Entreprenören/konsulten ska meddela beställaren när ett sådant system till fullo är upprättat. Systemet för bedömning och loggning ska som minst
Varje projektspecifik logg ska minst innehålla:
Entreprenören/konsulten [OBS! Till upphandlaren: Ta bort den av entreprenör eller konsult som uppdraget inte berör!] ansvarar för att loggning sker enligt de av punkterna A-M ovan, som Entreprenören/konsulten har rådighet över. Entreprenören/konsulten [OBS! Till upphandlaren: Ta bort den av entreprenör eller konsult som uppdraget inte berör!] ska ha rutiner för bedömning och hantering av material, varor och kemiska produkter så att information om dessa förs in i den aktuella projektspecifika loggen. Bedömning och loggning ska ske genom hela projektet och byggprocessen. Den projektspecifika loggen med all loggad information ska
[OBS! Till upphandlaren: Ta bort följande stycke om uppdraget inte berör Entreprenör!] Entreprenören ska efter slutbesiktning och vid slutredovisning av byggprojekt avsätta tid för att utbilda driftorganisationen i samband med överlämnandet. Entreprenören ska föra protokoll över utbildningen samt ange vilka personer som medverkat. [OBS! Till upphandlaren: Ta bort följande stycke om uppdraget inte berör konsult!] Konsulten ska inför slutredovisning av uppdrag, eller vid överlämning till annan part, avsätta tid för att utbilda beställarens personal, alternativ den part beställaren anger. Konsulten ska föra protokoll över utbildningen samt ange vilka personer som medverkat. | |||||
| God projektkultur | Avancerad nivå | Särskilda kontraktsvillkor | |||
Information om kriteriet Detta kontraktsvillkor syftar till att ge förutsättningar för att minska fel, brister och skador i projektet genom att utveckla en god projektkultur. Vetenskaplig evidens talar för att uppkomsten av många fel, brister och skador hänger samman med förekomsten av dålig projektkultur. Projektkulturen är inte det enda sättet att arbeta med frågorna men utgör ett viktigt komplement för att åstadkomma en verklig förbättring på det operativa planet. Förutom att fel, brister och skador innebär ineffektiv användning av beställarnas finansiella resurser och slöseri med skattemedel, så är det i sig ett miljöproblem när byggmaterial och andra resurser måste kasseras på grund av skador eller andra felaktigheter. Ineffektiv användning av material leder bland annat till onödig belastning på klimatet och på naturresurser. Upphandlingen bör därför innehålla en beskrivning av, och villkoren för, hur en kultur som motverkar fel, brister och skador i projektet ska byggas. Kriterietext [OBS till upphandlaren: Se över texten och ta bort de alternativen av Entreprenören/konsulten respektive projekt/ de projekt/ ramavtalet, som inte är aktuella i er upphandling.] Entreprenören/konsulten ska genomföra ett arbete för att utveckla god projektkultur för det aktuella projektet/ de projekt som ramavtalet omfattar. Under avtalstiden ska det i entreprenörens/konsultens projektorganisation finnas en eller flera personer med formellt ansvar för arbetet med projektkultur inom de projekt som omfattas av kontraktet. Sker byte av ansvariga och namngivna personer under ett byggprojekts gång ska entreprenören/konsulten kalla beställaren till ett extra avstämningsmöte för att säkerställa att arbetet med god projektkultur fortsätter. Entreprenören/konsulten och beställaren ska bedriva arbetet gemensamt och i samråd. Parterna ska i det inledande gemensamma projektledningsarbetet fastställa:
Arbetet med de två sistnämnda punkterna ovan ska ske i enlighet med den dokumenterade metod eller det dokumenterade systematiska arbetssätt som entreprenören/konsulten angett i sitt anbud och som överenskommits om med beställaren vid kontraktsskrivningen. Metodik och arbetssätt samt eventuella stöddokument och liknande material som överenskommits om ska förtecknas i kontraktet. God projektkultur syftar till att styrande värden och värderingar i projektet ska motverka att fel, brister och skador uppstår och om sådana har uppstått, ska de rättas till och åtgärdas. Styrande värden och värderingar ska främja att:
Projektkulturen ska innehålla ett arbete om gemensamma värden. Värden är föreställningar om vad som är viktigt, gott och eftersträvansvärt i projektet. Beställaren har valt att minst följande värden ska ingå i arbetet med projektkulturen:
[OBS till upphandlaren: Glöm ej att skriva vilka värden ni valt ska arbetas med. I Boverkets vägledning för arbete med värdegrund och projektkultur i byggprojekt finns exempel på värden, i form av så kallade handlingsprinciper, spelregler och kvalitetsindikatorer. Läggs värden in här så bör ni till upphandlingsdokumenten bifoga er definition av dessa värden. Skriver ni inte in värden här så ska närmast ovanstående och närmast nedanstående mening tas bort.] Utöver ovan kan ytterligare värden som ska vara styrande för projektet arbetas fram och resultatet ska dokumenteras. Målet är att det ska råda samstämmighet om de styrande värdena och värderingarna och ett kontinuerligt arbete för att uppnå detta ska därför bedrivas:
Därutöver ska följande också genomföras:
Handlingsplan för aktuellt projekt ska innehålla beskrivningar av:
Entreprenören/konsulten ska bereda möjlighet för beställaren att genomföra platsbesök på såväl kontor som byggarbetsplats med mera. Sådana platsbesök inkluderar fri tillgång för beställaren att, ostörd av entreprenören/konsulten, prata och på andra vis kommunicera med de som arbetar i projektet. Entreprenören/konsulten ska i avtalen med de underentreprenörer och underkonsulter som deltar i ett projekt säkerställa att berörd underentreprenör och underkonsult deltar med relevant personal i arbetet med att skapa god projektkultur. Det som minst ska säkerställas är:
Kontraktsvillkoret Arbete med projektkultur för minskade byggfel (UHM:s krav, id.11 557) ska bifogas avtalen med underentreprenörer och underkonsulter som en förutsättning och beskrivning av det arbete för en god projektkultur som underentreprenörer och underkonsulter ska delta i. | |||||
| Ämnen med miljö- och hälsofarliga egenskaper, hantering av avsteg | Basnivå | Särskilda kontraktsvillkor | |||
Information om kriteriet Behov av att hantera avsteg från kraven på miljö- och hälsofarliga ämnen kan uppstå då vissa material, varor eller kemiska produkter inte kan ersättas. För att hantera avsteg och begränsa dessa till enstaka undantagsfall behövs en skrivning i kontraktet med entreprenören. Här kallar vi avsteg som accepterats av beställaren för undantag. Avsteg som beställaren ej accepterat kallas avvikelser. Kriterietext [OBS till beställaren! För AMA-rubricering, var god se tillämpningsinformation.] Material, varor och kemiska produkter som byggs in i byggnaden ska följa beställarens krav som avser ämnen med miljö- och hälsofarliga egenskaper. Mindre avsteg som avser material, varor och kemiska produkter, kan i undantagsfall komma att accepteras. Entreprenören/Konsulten [OBS! Till upphandlaren: Ta bort den av entreprenör eller konsult som uppdraget inte berör!] ska informera beställaren om varje förslag på undantag. Varje förslag ska skriftligen dokumenteras och motiveras av entreprenören/konsulten. För varje material, vara eller kemisk produkt som föreslås ska också innehållsdeklaration redovisas. Beställaren äger rätten att besluta om undantaget ska accepteras. entreprenören/konsulten ska dokumentera beslutade undantag i logg eller system för hanterade och inbyggda material, varor och kemiska produkter. Avsteg som accepterats av beställaren kallas undantag. | |||||
Under rubriken "Upphandling vid projektering" finns kriterier som avser upphandling av olika typer av konsulter som ska utföra någon slags projektering. Uppdrag till konsulten avser då att konsulten ska arbeta fram exempelvis systemhandlingar och/eller bygghandlingar och andra handlingar för produktionen.
Systemhandlingar blir styrande för fortsatt projektering och framtagande av bygghandlingar. Systemhandlingar ingår som underlag i upphandlingsdokumenten om eventuellt andra projektörer ska upphandlas för att fortsätta projekteringens andra skede.
Bygghandlingar blir styrande för produktionsfasen. Bygghandlingar ingår som underlag i upphandlingsdokumenten då entrperenörer som ska uppföra objektet ska upphandlas.
(Upphandlas en totalentreprenad ingår det i totalentreprenörens uppdrag att också projektera, då ska inte krav och kriterier under "upphandling vid projektering" användas, se istället under "totalentreprenad".)