Masshantering för minskad klimat- och naturpåverkan - utförandeentreprenad
Nivå: Basnivå
Genom att sträva efter återanvändning och minskat transportarbete finns stora möjligheter att sänka kostnader och att minska klimatpåverkan. Entreprenören kan optimera transportarbetet eller val av fordon, maskiner, bränslen och tomgångskörning med mera. Kravet är ett upphandlingskrav och ersätter inte gällande lagar, förordningar, myndigheternas föreskrifter eller allmänna råd som till exempel miljöbalken, plan och bygglagen och avfallslagstiftning. Vägledning om schaktmassor och undersökningsplikt finns att hämta hos Naturvårdsverket (Återvinning av avfall i anläggningsarbeten (www.naturvardsverket.se) samt Trafikverket (publikationsnummer 2019:181, ISBN: 978-91-7725-533-8).
Kriterieinformation
- Typ:
- Teknisk specifikation
- Id:
- 11498
- Grupp:
- Upphandling av utförandeentreprenader (masshantering)
- Engelska:
- Finns inte på engelska
Kriterietext
Entreprenören ska arbeta för att minska klimatavtrycket av grundläggningen och masshanteringen.
Entreprenören ska därför arbeta efter beställarens massdispositionsplan.
Massdispositionsplanen ska uppdateras/justeras före schaktning påbörjas.
Vid samtliga justeringar ska målet vara att minska det totala transportarbetet och tomgångskörning.
Vid samtliga justeringar ska målet också vara att återanvända eller återvinna massor och att göra det så lokalt som möjligt.
Vid större justeringar av planen ska godkännas av beställaren innan schaktning påbörjas.
Utöver det ska justering ske löpande vid behov, exempelvis vid uppdaterat underlag om massornas mängder och när ökad kunskap finns på detaljnivå kring massbalansen.
Med schaktmassor avses massor som grävs upp, till exempel jord och sten. Med fyll avses underskottsmassor. Trafikverkets beräkningsverktyg Geokalkyl och Klimatkalkyl använder begreppen schakt- och fyllningsmassor
Hantering och användning av överskott av klass B-massor ska ha ett projekterat eller av beställaren föreskrivet syfte. Som av beställaren föreskrivet syfte avses om massdispositionsplan definierar hantering och användning av överskott av klass B-massor. Användning utan syfte är exempelvis uppfyllnader anpassade till landskapet utan att sådan finns projekterade eller tidigare föreskrivna.
Att överlåta klass B-massor till entreprenör eller annan får ej ske utan beställarens skriftliga godkännande.
Att lämna klass B-massor till mottagningsanläggning eller deponi får då ej ske utan beställarens skriftliga godkännande.
Entreprenören ska när plats för sortering, lagring och behandling av massor tas i anspråk och används säkerställa minsta möjliga inverkan på kringliggande naturmiljö. [OBS information till Beställaren: Denna punkt ska tas bort om uppdraget till entreprenören inte omfattar att bestämma detta eller om entreprenören inte alls har rådighet över en sådan yta!]
Dokumentation av masshantering och logistik ska ske enligt massdispositionsplanen men dock minst av följande:
- Beskrivning av fall A-massor med redovisad mängd [m3] av:
- Överskott per fraktion.
- Underskott (behov av anskaffning) per fraktion.
- Krossad mängd per fraktion.
- Mängd sprängning.
- Beskrivning av fall B-massor med som minst:
- Överskott redovisat med:
- Syftet med hanteringen eller användning per fraktion och destination.
- Eventuella tillstånd för transport, hanteringen eller användningen ska anges per fraktion och destination.
- Mängder (m3) och mottagare per fraktion och destination.
- Mängder (m3) och mottagare per fraktion till deponi.
- Underskott redovisat med:
- mängd (m3) tillfört material från återvunna eller återanvända massor, per fraktion och ursprung.
- mängd (m3) tillfört nybrutet (ej återvunnet eller återanvänt) material, per fraktion och ursprung.
- Överskott redovisat med:
Som verifikat på att hantering sker enligt planen ska anmälningar, orderkvitton, leverans-, följe- och vågsedlar med mera kunna visas upp.
I första hand gäller beställarens plan för massor. Som stöd för framtagande av planen kan information från Trafikverket (publikationsnummer 2019:181, ISBN: 978-91-7725-533-8) och Bilaga 1 Inspiration för bedömning och prioritering för hantering och användning av massor användas.
Som stöd för miljömässig bedömning kan information fram Naturvårdsverket (Återvinning av avfall i anläggningsarbeten (www.naturvardsverket.se).
Förslag till uppföljning
Granskning kan ske av att och hur entreprenören har:
• Följt planen och antecknat det som planen angett ska dokumenteras och följas upp.
• Justerat planen och inhämtat beställarens godkännande innan schaktningsarbeten påbörjas.
• Ska vid slutet av projektet visa upp orderkvitton eller följesedlar som redovisar var fall B-massor har hamnat eller hämtats.
Information om kriteriet
Kravet kan användas för både anläggnings- och husbyggnadsprojekt.
Kravet ska genomföras under kontraktstiden, åtgärderna behöver inte beskrivas i anbud.
Till massor räknas följande: jordar, grus, sand, slam, lera, torv, morän, sprängd sten, krossad sten, sorterad sten.
Kriteriet kräver att det finns en massdispositionsplan bifogad i upphandlingsunderlaget. En sådan plan bör ha med en tydlig beskrivning av mängder, kvalitet och kemisk sammansättning. I kravet Masshantering för minskad klimat- och naturpåverkan – totalentreprenad finns uppräknat vad en sådan plan bör innehålla. Beställaren bör även föreslå en eller flera platser för lagring och bearbetning av material och som har tillstånd för detta. Genom att tidigt ta ansvar för massorna och att utföra en massoptimering har beställaren möjlighet att minska kostnaderna för projektet.
I utförandeentreprenaden kan entreprenören utöver det som sagts ovan följa planen genom att arbeta med att exempelvis optimera transportarbetet, välja fordonsbränsle, minimera tomgångskörning och annat.
Deponiavgifter varierar i landet och tippavgifter kan ofta vara högre än transportkostnaden. Mjuka massor och svårhanterliga material transporteras därför ofta längre än till närmsta deponi, vilket bland annat leder till högre klimatpåverkan. Därför bör beställaren betona att massor ska transporteras så korta sträckor som möjligt.
Massor som det ej finns dokumentation för bör inte ersättas ekonomiskt. Förslag till verifikat är att redovisa transportdokument, orderkvitton, följesedlar eller vågsedel.
Kriteriet är utformat för att passa då en kommun eller region som saknar en utarbetad strategi för masshantering. Finns en strategi eller så bör kravet anpassas av beställaren så kravet ligger i linje med en sådan strategi. Exempel på sådan anpassning kan handla om att peka ut vilka ytor för masshantering som finns eller ange i kravet om det finns system eller samverkan för återanvändning av massor som ska användas etcetera. Det är inte säkert att en sådan strategi är utarbetad för att minska påverkan på klimat- och naturmiljö. Det bör i sådana fall undersökas av beställaren hur upphandlingskravet kan justeras innan det ställs, så att kravet bidrar till att minska påverkan på klimat- och naturmiljö.
Juridiken kring avfall kan upplevas som svår, varför det är viktigt att följa upp kraven.
Som stöd för framtagande av planen kan information från Trafikverket (publikationsnummer 2019:181, ISBN: 978-91-7725-533-8) användas. En sammanställning av detta finns i Bilaga 1 Inspiration för bedömning och prioritering för hantering och användning av massor.
Miljömål
Motiv
Kravet bidrar till att minska klimatbelastningen och utvinning av ny råvara i bygg- och anläggningssektorn. Masshanteringen utgör en mycket stor del av transportarbetet med tunga fordon. Lagstiftningen som reglerar hanteringen av massor är komplicerad och kunskapsnivån är oftast låg både hos beställare, konsulter och entreprenörer. Det leder till onödiga kostnader och risk för stor miljöpåverkan som giftspridning i miljön från massor och klimatpåverkan vid omfattande transporter av massor. Även om detta kriterium inte fokuserar på hantering av förorenad mark är en lyckad riskbedömning av föroreningar inom det specifika arbetsområdet en nyckel till lyckad massdispositionsplan med minskad miljö- och klimatpåverkan. För information om förorenad mark hänvisar vi till Naturvårdsverkets vägledningar.
Versionshistorik
Versionsdatumet talar om när hållbarhetskriteriet skapades eller senast uppdaterades. Senast granskad talar om när vi senast kontrollerade att hållbarhetskriteriet fortfarande är aktuellt.
- Aktuellt KravID
- 11498
- Versionsdatum
- 2021-11-12