Materialinventering

Uppföljningen kan ske genom att till exempel granska följande: 

• Följ upp att materialinventeringen är genomförd och att materialinventeringsrapporten färdigställs i sådan tid att den kan användas som underlag till projekteringen och planering av material- och avfallshanteringen för planerad ombyggnad eller rivning.
• Följ upp att redovisningen i materialinventeringsrapporten minst innehåller de punkter som framgår i kravet.
• Vid uppföljning av redovisning och slutsatser i rapporten för utförd materialinventering så är det också viktigt att se att denna avspeglar att entreprenören/konsult har relevant kompetens för materialinventering, exempelvis som anges i krav för kompetens vid materialinventering vid ombyggnad och rivning (KravID 10572:2).

Olika konsulttjänster som avser uppdrag inom programskedet, så som utredningar, underlag och att arbeta fram en programhandling.

En beställare har enligt plan- och bygglagen (PBL) ansvar för att en materialinventering genomförs av någon med god kompetens och erfarenhet inom området för att identifiera vilka byggprodukter som kan återanvändas och vilket avfall som åtgärden kan ge upphov till. Beställaren behöver även anlita en kontrollansvarig innan materialinventeringen påbörjas. I Boverkets vägledning om plan- och bygglagens krav när det gäller rivningsavfall ges allmänna råd till plan- och bygglagens regler om rivningsavfall. 

Vid ombyggnad, renovering och tillbyggnad är en materialinventering en förutsättning för att uppnå en mindre miljöbelastande och effektivare material- och avfallshantering. Inventeringen kan också ge information till arbetet med arbetsmiljöplanen samt kan ingå beställarens miljö- och kvalitetsplan.

Materialinventeringen ska informera om vilka material och mängder som vid rivning kan innebära en arbetsmiljörisk och därmed kräver att en sanering utförs samt vilka farliga och miljöfarliga ämnen som riskerar att bli farligt avfall och hur detta ska hanteras. 

Kravet kan antingen användas vid upphandling av konsult som ska utföra materialinventeringen eller vid upphandling av totalentreprenad. Entreprenören kan utföra inventeringen i egen regi eller i sin tur kan använda kravtexten för upphandling av extern konsult för utförande av materialinventering. Materialinventeringen ska i ett senare skede utvecklas och utgöra underlag till en material- och avfallshanteringsplan som beskriver hanteringen mer detaljerat. Ett krav på material- och avfallshanteringsplan (KravID 11503) kan ställas och där redovisning av materialinventering ingår. 

Det är viktigt att utifrån materialinventeringen tydliggöra vad som kräver speciell hantering som miljöfarligt material. Vissa typer av avfall klassificeras alltid som farligt avfall. Ibland uppstår avfall som kräver en bedömning om det är farligt avfall eller inte. I avfallsförordningen (2020:614) finns regler om vad som utgör farligt avfall. Närmare upplysningar om de nya reglerna finns även i Naturvårdsverkets vägledning Bygg och rivningsavfall som ger stöd om miljöbalkens krav för bygg- och rivningsavfall som ger stöd i vad en miljömässigt bra hantering av avfall är; samt i Byggföretagens branschriktlinjerna Resurs-och avfallsriktlinjer vid byggande och rivning (September 2021). 

De nyligen reviderade riktlinjerna ger stöd i hur redovisning av avfallsmängder och byggfraktioner kan göras enligt en standardiserad artikelstruktur, BEAst artikelnummer som kan laddas ner hos Återvinningsinustrierna; BEAst artikelnummer Bygg-och rivningsavfall september 2021.

Som stöd för bedömning finns Naturvårdsverkets lista för materialinventering och sortering av bygg och rivningsavfall med exempel på material och ämnen som ska inventeras före rivning och som ska omhändertas som farligt avfall inför och vid rivning och renovering. Utsorteringen ska ske direkt på plats och det farliga avfallet ska förvaras väderskyddat och på sådant sätt att obehöriga inte kan komma åt det.

Att förbehandla el-avfall på rivningsplatsen är inte tillåtet. Om förvaringen av el-avfall och övrigt farligt avfall är bristfällig kan det leda till utsläpp av skadliga ämnen på plats samt stölder och vandalisering med negativ miljöpåverkan som följd. 

Avfallsminimering och god avfallshantering genom att effektivisera materialanvändningen är avgörande för att nå en hållbar utveckling och därmed minska hela samhällets belastning på miljön. Materialinventeringen ska utgöra underlag till projektering och till material- och avfallshanteringsplanen under projektets olika genomförandefaser. Kravet syftar till att ge förutsättningar för att både uppnå en mindre klimat- och miljöbelastande materialhantering, en effektivare avfallshantering och att ge förutsättningar för det berörda projektet att följa avfallshierarkin i lagstiftningen. Det sker genom att öka betoningen på återanvändning och materialåtervinning för att möjliggöra en cirkulär omställning inom bygg-och rivningsverksamhet och minska de stora avfallsmängder som genereras.

Avfallshierarkin, som är den grundläggande policyn för förebyggande av avfall och avfallshantering i Sverige och EU är införd i svensk lagstiftning genom 2 kap. 5 § och 15 kap. 10 § miljöbalken. Den innebär att avfall i första hand ska förebyggas, i andra hand förberedas för återanvändning, i tredje hand materialåtervinnas, i fjärde hand energiutvinnas och i sista hand bortskaffas, till exempel deponeras. Prioriteringsordningen gäller så länge det är miljömässigt motiverat och ekonomiskt rimligt. 

Det finns stora möjligheter till en ökad resurseffektivitet inom byggsektorn vad gäller avfallsminimering och god avfallshantering för att nå miljömål men också minska beroende av importerade råvaror. Resurs-och avfallsriktlinjer vid byggande och rivning har sedan första utgåvan antogs 2007 använts som styrmedel för att kunna bidra till Sveriges miljömål inom målen God bebyggd miljö och Giftfri miljö. I målen finns preciseringar om bland annat hushållning med energi och naturresurser, avfallshantering, exponeringen för kemiska ämnen, användningen av särskilt farliga ämnen samt kunskap och information om farliga ämnen i material och produkter.

I Sveriges nationella avfallsplan och förebyggande program 2018 - 2023 pekas byggavfall fortsatt ut som ett prioriterat område och det finns stora förbättringsmöjligheter. Resurs- och avfallshanteringsfrågorna hanteras också i flera av de vanligaste miljöcertifieringssystemen för byggnader och användningen av dessa ökar. 
Det finns flera kriterier inom certifieringssystemen som kopplar till materialval, avfallshantering, och användning av återvunna material. I bilaga 19 i Byggföretagens resurs-och avfallsriktlinjer (September 2021) beskrivs hur miljöcertifieringssystemen Miljöbyggnad, BREEAM, LEED och CEEQUAL hanterar avfallsfrågorna.

Versionsdatumet talar om när hållbarhetskriteriet skapades eller senast uppdaterades. Senast granskad talar om när vi senast kontrollerade att hållbarhetskriteriet fortfarande är aktuellt.

Versionsdatumet talar om när hållbarhetskriteriet skapades eller senast uppdaterades. Senast granskad talar om när vi senast kontrollerade att hållbarhetskriteriet fortfarande är aktuellt.

2021-12-03: KravID 10502: Kravet uppdateras till att gälla alla byggnader och inkluderar inventering för återanvändning och återvinning. Kravet kan användas vid både ombyggnad och rivning. Kravet har ett nytt KravID.