Förteckning över listor och resursöversikter Krav ID 11325 Ej rödmarkerad eller sårbar fisk och skaldjur - bas

Fiskguiden omfattar ca 70 arter av vildfångade och odlade fisk och skaldjur till exempel: sej, torsk, lax, hoki, sill/strömming, Alaska Pollock och nordhavsräka. Fiskguiden uppdateras årligen, med ny upplaga normalt i maj.

Bedömningskriterier för vildfångat innefattar bland annat: datatillgång för beståndsbedömningar, fisketryck, utkast, bifångster, biologisk mångfald, påverkan på marina livsmiljöer och förvaltning.

Bedömningskriterier för odlat innefattar bland annat: ynglens ursprung, energi, vatten och kemikalie-användning, foder, påverkan på omgivande miljö, djurvälfärd, arbetsförhållanden och förvaltning.

I fiskguider innan 2022 har certifierade fisken (MSC, ASC och KRAV) automatiskt getts grönt ljus i fiskguiden. Numera omfattas inte dessa certifieringar av någon bedömning alls i gällande fiskguide. Det innebär att ingen certifiering bedöms som grön. I praktiken innebär det att när WWFs fiskguide väljs som resursöversikt för kravID 11235 är det fiskguidens bedömningar per art och fångstområde som gäller som bevis.

MSC och KRAV fungerar dock bra som bevis för kravID 10399:2 och ASC för kravID 10459:2.

Världsnaturfondens WWFs fiskguide (WWF)

ICES är det officiella organet för vetenskaplig rådgivning på fiskeriområdet i EU. Råden omfattar ca 80 vildfångade arter (300 bestånd) fiskade på bestånd i nordostatlanten (FAO område 27) av till exempel: sej, torsk, guldlax/strömsill, kolja, kummel och nordhavsräka. Råden uppdateras regelbundet efter att nya mätningar på beståndsstatus görs.

Bedömningskriterier innefattar beståndsbedömning enligt maximalt hållbar avkastning (MSY*) där tillräckligt dataunderlag finns. Bedömning och färg-kodning, så kallade ”traffic -lights” finns i Tabell 1 i ICES-råden. Arter som inte fiskas i nordostatlanten exempelvis hoki och Alaska Pollock omfattas inte av ICES råd. Inte heller odlad fisk som exempelvis odlad lax omfattas. 

*ICES definition av MSY är maximering av den genomsnittliga långsiktiga avkastningen från ett visst bestånd samtidigt som produktiva fiskbestånd hålls inom friska marina ekosystem (ICES, 2018). 

Internationella havsforskningsinstitutet (ICES)

Omfattar 41 fiskarter och 8 skaldjursarter som fiskas i svenska vatten, både i hav och insjö, till exempel: sej, lax, torsk, sill/strömming, gös, gädda, nordhavsräka och kvabbso/sjurygg (stenbitsrom). Uppdateras årligen, ny upplaga normalt i januari.

Biologiskt råd avseende beståndets status och reproduktionsförmåga för vildfångat på internationellt vatten baseras ofta på Internationella Havsforskningsinstitutet (ICES) råd där bedömningskriterier innefattar beståndsbedömning enligt maximal hållbar avkastning (MSY). Nationellt förvaltade bestånd bedöms på basis av SLU Aquas nationella och regionala provfiskedata, samt yrkesfiskets och fritidsfiskets rapportering. Bedömningen gäller huruvida fisket kan öka, inte bör öka eller bör minska.

För insjöfisk i svenska vatten under privat förvaltning kan Länsstyrelsernas fiskerikonsulenter tillhandahålla information om beståndens status. Fiskevårdsplaner kan även begäras ut via fiskevårdsområdesföreningar eller Svenska Insjöfiskarnas centralförbund.    

SLU Aqua och Havs & Vattenmyndighetens resursöversikt (HAV)

The Marine Conservation Society är en brittisk icke-statlig organisation (NGO). Deras konsumentguide omfattar 70 vildfångade och odlade arter till exempel: sej, lax, torsk, stillahavstorsk, sill/strömming och nordhavsräka. Uppdateras årligen, ny version normalt i mars, webbsidan uppdateras mer regelbundet.

Bedömningskriterierna för vildfångat innefattar beståndsstatus, fisketryck, förvaltning, fångstmetod, bifångst och ekosystempåverkan. För odlat innefattas bland annat påverkan på omgivande miljö, foder och kemikalieanvändning, hälsoparametrar och förvaltning.   

The Marine Conservation Society Good Fish Guide (MCS)