Vilket förfarande ska användas vid upphandling av byggtjänster?

Hej!
Jag ska upphandla ett ramavtal för byggtjänster som omfattar ombyggnad av förhyrda lokaler, renovering, reparationer mm. Värdet är uppskattat till ca 16 miljoner SEK för en 4 års period. En tanke är att upphandla ett antal totalentreprenörer som kan avropas i rangordning eller genom förnyad konkurrensutsättning beroende på uppdragets uppskattade värde. Vilken upphandlingsförfarande bör jag välja. Om man väljer upphandlingstyp entreprenadkontrakt i upphandlingsverktyget blir det förenklat förfarande väljer man upphandlingstyp tjänster blir det öppet med flera. Förstår inte kopplingen entreprenadkontrakt och bilaga 1.

Hej Birgitta,

Anledningen till att du upplever detta fenomen är att olika tröskelvärden tillämpas för byggentreprenadkontrakt och tjänstekontrakt. Tröskelvärdena hittar du på vår webbplats. Tröskelvärdet för byggentreprenadkontrakt är väsentligt mycket högre än för tjänstekontrakt.

Vilket förfarande som ska användas styrs av vad som upphandlas. Om det som upphandlas anses falla in under definitionen av ett tjänstekontrakt ska ett öppet förfarande användas med tanke på att upphandlingens värde i ditt exempel överstiger tröskelvärdet för upphandling av tjänster. Om det som upphandlas anses falla in under definitionen av byggentreprenadkontrakt kan ett förenklat förfarande användas eftersom det uppskattade värdet i ditt exempel understiger tröskelvärdet för upphandling av byggentreprenader.

Ett byggentreprenadkontrakt är ett kontrakt som gäller utförande av arbeten, eller både projektering och utförande av arbeten, som kan knytas till någon av de verksamheter som anges i bilaga 1 till lagen om offentlig upphandling (LOU), eller avser utförande eller både projektering och utförande av ett byggnadsverk. Med byggentreprenadkontrakt avses också kontrakt som innebär att ett byggnadsverk realiseras, enligt krav som ställs upp av en upphandlande myndighet som utövar ett avgörande inflytande över typen av byggnadsverk eller över projekteringen.

I bilaga 1 till LOU återfinns huvudgrupp 45 med benämningen ”Byggverksamhet” (CPV-kod 45000000). Där anges att huvudgruppen omfattar nybyggnad, renovering och normal reparation.

Ett tjänstekontrakt definieras som ett kontrakt som gäller tillhandahållande av andra tjänster än sådana som anses utgöra byggentreprenadkontrakt.

Bilaga 1 till LOU fungerar på samma sätt som bilaga 2 till LOU (som omfattar sociala och andra särskilda tjänster). Båda bilagorna används för att avgöra hur upphandlingsföremålet ska klassificeras och kan därmed påverka vilka regler som ska tillämpas och vilka förfaranden som ska användas i det enskilda fallet.

Källhänvisningar

• 1 kap. 9 § lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) – definition av byggentreprenadkontrakt
• 1 kap. 21 § LOU – definition av tjänstekontrakt.

Med vänlig hälsning

Ska bygga om förråd till toaletter , dusch o bastu med EU medel. Projekt omfattar ca 2100 kkr . Vad säger upphandlingslagen?
BoS

Hej Bo,

Det framgår inte av din fråga om det är en upphandlande myndighet som ska upphandla ombyggnationen. Vi kommer därför först redogöra för vilka organisationer som omfattas av lagen om offentlig upphandling (LOU). Därefter kommer vi att redogöra för vad som gäller om organisationen omfattas av LOU.

Omfattas min organisation av LOU?
Upphandlingslagstiftningen ska tillämpas av upphandlande myndigheter. Med upphandlande myndigheter avses, lite förenklat, statliga myndigheter, landsting, kommuner och offentligt styrda organ.

Det är upp till varje juridisk person att bedöma om man faller in under begreppet offentligt styrt organ eller inte. Om en juridisk person faller in under begreppet eller inte kan variera över tid om förutsättningarna i verksamheten förändras. Om en juridisk person är att betrakta som ett offentligt styrt organ ska alltså upphandlingslagstiftningen tillämpas på samma sätt som för exempelvis en kommun eller en region.

Om den aktuella organisationen är en upphandlande myndighet gäller följande.

Om upphandlingen avser en byggentreprenad  och upphandlingens värde uppskattas till 2 100 000 kronor kan upphandlingen genomföras enligt 19 kap. LOU då värdet understiger tröskelvärdet för byggentreprenader.

Om upphandlingen istället avser tjänster (det vill säga inte en byggentreprenad) är upphandlingens värde över tröskelvärdet för tjänster. Då ska upphandlingen genomföras med tillämpning av alla kapitel i LOU utom 19 kap. LOU.

Utifrån vad du skrivit i övrigt tolkar jag det som att arbetet avser byggentreprenad enligt LOU. I det fallet ska upphandlingen genomföras enligt 19 kap. LOU då värdet understiger tröskelvärdet för byggentreprenader.

Kan upphandlingslagstiftningen vara tillämplig även om min organisation inte är en upphandlande myndighet enligt LOU?
Det finns en bestämmelse i LOU om att lagen ska tillämpas på kontrakt som upphandlas av någon annan än en upphandlande myndighet eller av en upphandlande myndighet för någon annans räkning, om

1. mer än hälften av kostnaden för kontraktet täcks av direkta bidrag från en upphandlande myndighet,
2. kontraktets värde beräknas uppgå till minst det tillämpliga tröskelvärdet, och
3. kontraktet avser
   1. a) en byggentreprenad som avser sådana anläggningsarbeten som anges i bilaga 1 till LOU,
   2. b) en byggentreprenad som avser uppförande av sjukhus, anläggningar för sport, rekreation och fritid, skol- eller universitetsbyggnader eller byggnader för administrationsändamål, eller
   3. b) tjänster som har samband med ett byggentreprenadkontrakt som avses i 1. a) eller 2. b).

En upphandlande myndighet som lämnar ett sådant bidrag ska se till att bestämmelserna i LOU tillämpas om kontraktet upphandlas av någon annan än myndigheten.

Om förutsättningarna enligt ovan är uppfyllda och uppdraget överstiger aktuellt tröskelvärde ska LOU tillämpas. I ett fall med de förutsättningar du beskriver verkar så inte vara fallet då det arbetet du beskriver troligen avser byggentreprenad i LOU:s mening.

Finns övriga villkor förenade med bidraget?
Även om upphandlingslagstiftningen i sig inte är tillämplig i en specifik situation kan de EU-medel som en myndighet betalar ut vara förenade med vissa villkor som i varierande grad påminner om reglerna i upphandlingslagstiftningen. Det kan till exempel innebära att den part som tar emot EU-medlen ska konkurrensutsätta sina inköp kopplade till uppdraget i olika utsträckning. Det kan därför vara aktuellt att fråga den upphandlande myndigheten som delar ut medlen om medlen är förenade med några villkor eller krav vad avser inköp av varor, tjänster eller byggentreprenader i samband med utförandet av kontraktet.

Källhänvisningar

• 1 kap. 22 § lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) – definition av upphandlande myndighet
• 1 kap. 18 § LOU – definition av offentligt styrt organ
• 1 kap. 6 § LOU – kontrakt som subventioneras med mer än hälften av en upphandlande myndighet.
  

Med vänlig hälsning